Sverige har fått sitt första nationella vårdprogram för hur vården ska behandla misstänkt blindtarmsinflammation, appendicit, hos barn och vuxna.
Expertgruppen bakom vårdprogrammet sätter bland annat ned foten i en omdiskuterad fråga. genom att avråda från att ge antibiotika i stället för att operera vid okomplicerad blindtarmsinflammation.
Blindtarmsinflammation självläker ofta
Experterna redogör för ett osäkert forskningsläge. På senare år har många forskare publicerat studier där man randomiserat patienter med okomplicerad appendicit till antingen antibiotika eller kirurgi. Flera av dessa studier har visat på en ökad risk för återinläggning inom ett år i antibiotikagruppen.
Och det finns ännu mycket lite forskning som jämför antibiotikabehandling med att bara avvakta och övervaka patienten. Expertgruppen bakom vårdprogrammet har endast funnit två randomiserade studier som jämfört antibiotika med placebo.
I båda studierna läkte lindrig blindtarmsinflammation ut i 97 procent av fallen oavsett om patienten fått antibiotika eller placebo.
Vanligt med blindtarmsinflammation
Martin Salö, biträdande överläkare och docent i barn- och ungdomskirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är ordförande i expertgruppen bakom vårdprogrammet.
– För närvarande finns inget vetenskapligt stöd för att behandla mildare fall av appendicit med antibiotika, säger han till Läkemedelsvärlden.
– Vår rekommendation är i stället att man utifrån en strukturerad bedömning antingen opererar direkt eller avvaktar och övervakar patienten med förnyade undersökningar.
I Sverige drabbas drygt 11 000 personer om året av akut appendicit, som vanligen kräver någon form av sjukhusvård. Tillståndet är allra vanligast i åldrarna 10-25 år.
Många skillnader i handläggningen
Någon kanske frågar sig om det verkligen ska behövas ett nationellt vårdprogram om ett så välkänt och vardagligt tillstånd. Men Martin Salö menar att just vanligheten är ett av skälen till att vårdprogrammet behövs.
Ett annat skäl är att sjukhusen runt om i Sverige inte följer någon gemensam linje när det gäller diagnostik och behandling av misstänkt akut appendicit. Det visar inte minst den enkätundersökning som expertgruppen gjorde under arbetet med vårdprogrammet.
– Olika kliniker gör relativt olika på en del punkter. Vi hoppas att vårdprogrammet kan bidra till att vi får en mer evidensbaserad och jämlik handläggning över hela landet.
Förändrad syn på blindtarmsinflammation
Den medicinska synen på blindtarmsinflammation har gått igenom en förändring de senaste årtiondena.
– Förr opererade man alla med misstänkt akut appendicit. Inställningen var att blindtarmen skulle ut så fort som möjligt för att hindra att den sprack. Men det har vi gått ifrån allt mer, säger Martin Salö.
– I dag vet vi att många som har en lindrigare inflammation inte behöver opereras eftersom tillståndet ofta går tillbaka av sig själv.
Vill se mer forskning
Upptäckten att många patienter klarar sig utan kirurgi ledde vidare till idén att använda antibiotika i mindre akuta fall i stället för att operera direkt. Denna strategi har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, blivit populär på sina håll, bland annat i USA.
I Sverige har dock antibiotika som första linjens behandling vid akut appendicit inte fått något stort genomslag. Martin Salö tycker det är bra att svenska läkare inte verkar ha nappat på antibiotikatrenden i någon större utsträckning.
– Vi måste få fler studier om denna fråga och jag utesluter inte att forskning så småningom kan visa sig att det trots allt finns en roll för antibiotika i vissa fall. Men de flesta som blir bra vid antibiotikabehandling skulle nog ha spontanläkt även utan.
Hoppas jämna ut skillnader
De flesta kliniker i landet använder alltså redan en operera-eller-avvakta-stategi precis som den nya vårdprogrammet rekommenderar. Men det finns tydliga variationer mellan klinikerna när det gäller hur stor andel av patienterna man opererar.
Expertgruppens tolkning är att sjukhusen använder olika kriterier för att avgöra om en patient ska opereras eller ej.
– En av våra förhoppningar är att vårdprogrammet ska jämna ut dessa skillnader genom att man inför en enhetlig, strukturerad diagnostik med ett poängsystem.
Har halverat operationerna
Martin Salö tror också att rekommendationerna om de slår igenom kan minska antalet blindtarmsoperationer. Han berättar att hans egen klinik under de senaste tio åren har halverat blindtarmsoperationerna på barn genom att förändra handläggningen av de mildare fallen.
– Man ska inte operera i onödan om man bedömer att patienten kan bli bra ändå. I stället får då barnet den smärtlindring som kan behövas och så gör vi en ny undersökning efter 8-9 timmar.
Pedagogisk utmaning
Han säger att det inte alltid är enkelt att övertyga oroliga föräldrar om att barnet inte bör föras direkt till operationssalen.
– Det kan vara en pedagogisk utmaning att förklara för föräldrarna att det här är en klok handläggning eftersom denna kunskap är ganska ny. Därför kan det vara svårare att vänta än att besluta om operation direkt, men jag tror det är rätt väg att gå. Det kan både vara till fördel för patienten och spara resurser.
