Förslaget att inrätta särskilda beredskapsapotek fanns med på en diger lista av förslag i det senaste delbetänkandet från Åsa Kullgrens utredning om vårdens beredskap i kris och fred. Betänkandet ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” har engagerat många myndigheter och organisationer och hela 88 remissvar hade kommit in när remisstiden gick ut.
Vill ta helhetsgrepp
Det ambitiösa delbetänkandet innehåller en ingående analys av hela försörjningskedjan för läkemedel och sjukvårdsutrustning i vardag, kris och krig. En lång rad problem identifieras och åtgärdsförslagen är många. Ett huvudsyfte är att se till att det i normalläge finns mer läkemedel och andra sjukvårdsprodukter i landet än det gör i dag. Detta både för att minska problem med bristsituationer till vardags och för att göra oss mindre sårbara i ett krisläge. En framträdande princip i delbetänkandet är också att tydliggöra ett samlat nationellt ansvar i väsentliga försörjningsfrågor.
Remissinstanserna är genomgående positiva till den ingående genomlysningen och till tankarna om helhetsgrepp och tydligare rollfördelning. Men många av förslagen får samtidigt skarp kritik av de aktörer som är närmast berörda.
Beredskapsapotek kan ge snedvridning
Det gäller bland annat förslaget om 600-700 beredskapsapotek. Utredningen föreslår att sådana ska vara skyldiga att hålla öppet även i kris och krig. De ska vara geografiskt väl spridda över landet, ha robusta lokaler och möjlighet till viss lagring av läkemedel. I första hand bör de enligt utredningen inrättas inom statligt ägda Apoteket AB.
Men Apoteket AB menar att förslaget kan leda till en olycklig tudelning av apoteksmarknaden som kan leda till högre priser och sämre tillgänglighet. Bolaget föreslår i sitt remissvar i stället en annorlunda modell med tre nivåer av beredskap och färre beredskapsapotek som tillsätts genom upphandling.
Även Sveriges Apoteksförening ser liknande risker med förslaget om beredskapsapotek.
En annan kritiker är Konkurrensverket som menar att förslaget om det genomförs kan snedvrida konkurrensen på apoteksmarknaden. Myndigheten förordar en konkurrensutsatt upphandling av beredskapsapotek men ifrågasätter även om det behövs så många som utredningen föreslår. Utred vidare, är Konkurrensverkets uppmaning.
Också Apotekarsocieteten skriver i sitt remissvar att beredskapsapoteken inte behöver vara så många. Det räcker med högst 300 av dagens större öppenvårdsapotek, anser organisationen.
Nätverket för regionernas läkemedelskommittéer, LOK, tillstyrker däremot mer oreserverat förslaget om beredskapsapotek. Regionerna bör ha inflytande över sortimentet och samordningen skötas av Socialstyrelsen, anser LOK.
