Biverkningar vanliga bland äldre i öppenvård

Hittills har de flesta läkemedelsstudier på äldre fokuserat på personer i någon form av institutionsboende. En studie som publicerades i JAMA (2003;289:1107-1116) är en av få som specifikt har undersökt läkemedelsbiverkningar hos äldre som bor hemma.
Studien omfattade 27 617 personer över 65 år som omfattades av sjukförsäkringssystemet Medicare i New England, USA, under tolv månader med start juli 1999. Forskarna gick igenom journaler vid öppenvårdsmottagningar och akutmottagningar samt rapporter från sjukvårdspersonal.
Forskarna identifierade totalt 1523 allvarliga biverkningar och av dessa var 27,6 procent sådana som hade kunnat förutsägas. Totalt var antalet biverkningar 50,1 per 1000 personår och av dessa klassades 13,8 per 1000 personår som förutsägbara.
Generellt var det fler förutsägbara biverkningar bland allvarliga jämfört med mindre allvarliga biverkningar.
I studien var de läkemedelsklasser som fick flest allvarliga biverkningar kardiovaskulära läkemedel, antibiotika, diuretika, ickeopioida analgetika och antikoagulantia. Dessa är också de mest använda läkemedelsklasserna med undantag av antikoagulantia.
Om resultaten i studien skulle överföras till samtliga personer som omfattas av Medicares cirka 38 miljoner medlemmar skulle det betyda 1,9 miljoner allvarliga läkemedelsbiverkningar varje år varav 180 000 är livshotande eller dödliga.

Dålig följsamhet en risk
De flesta biverkningar som klassades som förutsägbara berodde på fel som gjorts vid förskrivning eller uppföljande kontroller. Problem som hade med följsamhet till förskrivning att göra ansågs vara en bidragande faktor i mer än 20 procent av fallen.
Brist på följsamhet är ett problem som har fått alltför lite uppmärksamhet i litteraturen när det gäller patientsäkerhet och att förhindra allvarliga biverkningar, skriver författarna. Ofta har man koncentrerat sig på följsamhet i förhållande till dålig effekt av läkemedelsbehandling.

Likadant i Sverige
Resultaten i studien är, enligt Johan Fastbom på Äldrecentrum och Socialstyrelsens läkemedelsenhet, ur svenskt perspektiv inte förvånande. Det som är nytt är att det är en studie i öppenvård, något det finns ganska lite av.
? Budskapet att det är vanligt med biverkningar hos äldre och att många är möjliga att förebygga har även visats i svenska studier, säger han.
De flesta biverkningar som drabbar äldre är av typ A, som beror på läkemedlets farmakologiska effekter. I stort sett är det samma grupper av läkemedel som i den amerikanska studien som ger flest biverkningar också i Sverige.
?Waran är liksom i USA undantaget som har proportioneligt många biverkningar, säger Johan Fastbom.
För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre håller Socialstyrelsens läkemedelsenhet på att ta fram kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning. Det projektet ska vara klart i år.

Samarbete efterlyses
?Ett annat sätt är att ha läkemedelsgenomgångar där de olika professionerna tillsammans tittar på patientens totala förskrivning. Också i den amerikanska studien påpekar man att det behövs mer samarbete mellan läkare och apotekare, säger Johan Fastbom.
Han menar att det viktigaste budskapet i studien är att många av biverkningarna inte är några överraskningar och att de därför borde ha kunnat undvikas.
? Antalet läkemedel är den absolut största riskfaktorn för läkemedelsproblem. Det mest effektiva sättet att förebygga biverkningar är därför att se till att patienten bara använder de läkemedel som är nödvändiga, säger han. n