Biverkningar av statiner tolkas som noceboeffekt

Vid observationsstudier, det vill säga studier som inte varit blindade, har en rad besvärliga biverkningar som till exempel muskelvärk rapporterats i samband med behandling med statiner. Studier som både varit blindade och oblindade visar nu att biverkningarna förekommit i högre grad då patient och läkare varit medvetna om att det varit statiner patienten fått.

Forskarna, som är knutna till bland annat National Heart and Lung Institute vid Imperial College i London, tolkar resultatet som att biverkningarna handlar om en noceboeffekt, alltså negativa förväntningar som uppfylls på liknande vis som positiva effekter kan uppnås med placebo.

Studierna, som publiceras en artikel i the Lancet, har omfattat patienter mellan 40 och 79 år gamla i de nordiska länderna och Storbritannien. Inklusionskriterier var bland annat högt blodtryck, minst tre kardiovaskulära riskfaktorer och ingen historia av hjärtinfarkt.

I den randomiserade, dubbelblindande studien slumpades patienterna till att få 10 mg atorvastatin eller placebo. Studien utfördes mellan februari 1998 och december 2002 och inkluderade 1180 patienter.

I den följande icke-randomiserade och icke-blindade fasen, som gjordes då effekten av atorvastatin visade sig vara god, erbjöds alla patienter 10 mg atorvastatin dagligen. Den studien pågick mellan december 2002 och juni 2005 och inkluderade närmare 9900 patienter.

Biverkningarna följdes upp och klassificerades som muskelrelaterade, sömnstörningar, kognitiv nedsättning eller erektil dysfunktion. Under den blindade studien rapporterades muskelrelaterade biverkningar och erektil dysfunktion i nästan lika hög grad i båda grupperna. Sömnstörningar rapporterades i högre grad från gruppen som fick overksam substans. För få fall av kognitiva försämringar rapporterades för att möjliggöra någon statistisk analys.

I den oblindade delen av studien däremot, rapporterades muskelrelaterade biverkningar i signifikant högre grad hos de som tog statiner jämfört med de som inte gjorde det. Förutom muskel- och bindvävsrelaterade biverkningar kunde även en skillnad i störningar i blod- och lymfsystemet ses. Inga skillnader sågs i grupperna när det gällde övriga biverkningar.

En tidigare översiktsstudie gjord vid samma institut som publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology för tre år sedan, som Läkemedelsvärlden.se då rapporterade om, visade liknande resultat. En analys av 29 kliniska studier fann att statinanvändning inte ökade risken för biverkningar som illamående, sömnlöshet, trötthet och muskelvärk. De biverkningarna sågs i lika hög grad hos patienterna som behandlades med placebo. Den studien visade också att statiner gav en ökad risk för diabetes, men minskade risken för dödsfall.

I en kommentar till den aktuella studien, publicerad i samma nummer av the Lancet, skriver forskarna att läkare behöver vara medvetna om noceboeffekterna för att kunna hantera dessa på bästa sätt med sina patienter. Följsamheten när det gäller statinbehandling är låg, och bara en liten del av alla patienter delar bilden av att deras upplevda biverkningar har en psykogenetisk orsak, skriver forskarna. Evidensbaserad kunskap visar samtidigt att statiner är de mest effektiva lipidsänkande läkemedel som finns i dagsläget, och läkare behöver se till att patienterna till fullo förstår varför de ska tas och får ta del av kunskapsläget kring biverkningar.

Studien finansierades av Pfizer, Servier Research Group och Leo Laboratories.