Ökande kostnader har lett till att de ekonomiskt ansvariga inom sjukvården noga försöker få kontrollen över utgifterna. Detta gäller för till exempel läkemedelsnotan. Däremot verkar flertalet beslutsfattare bortse från att även sjukvårdens förbrukningsartiklar är skattefinansierade. Det gäller till exempel teststickorna med vilka diabetiker mäter sitt blodsocker.
Det finns rekommendationer för hur ofta olika typer av diabetiker ska testa sitt blodsocker. Detta styr i viss mån hur många teststickor som förbrukas. Men när det gäller vilka teststickor som ska användas saknas i stort rekommendationer, till exempel från läkemedelskommittéerna. Några landsting (Kalmar och Norrbotten) har dock på senare tid börjat vidtaga åtgärder för
att spara på de eskalerande utgifterna.
Förbrukningsartiklarna för diabetespatienter år 2002 kostade samhället cirka 796 miljoner kronor. Den dominerande utgiftsposten var teststickorna som kostade cirka 628 miljoner kronor. För diabetespatienterna är teststickorna gratis förbrukningsartiklar och bör så vara. Det är medicinskt värdefullt att diabetespatienten med hjälp av teststickorna själva håller kontroll på sitt blodsocker och tar ansvar för sin sjukdom. Målet bör därför inte primärt vara att minska antalet teststickor som förbrukas i Sverige utan att ta hänsyn till kostnaden när man väljer teststicka.
Genom att sluta använda de idag dominerande teststickorna och byta till billigare alternativ skulle man kunna spara skattemedel. Det finns alternativ som är cirka 35 procent billigare än de i dag mest använda teststickorna, varför ett byte i hela Sverige innebär en besparingspotential på cirka 200 miljoner kronor årligen. Om bara medvetenheten om kostnaden för olika teststickor kom högre upp på dagordningen när vårdpersonalen fattar beslut om vilka teststickor diabetespatienterna ska använda, så skulle stora pengar kunna sparas.
Bernt Everts
Medicine doktor, medicinsk chef
Meda AB