Varför blir man sjuk? Varför klarar sig vissa människor bättre än andra? Vilka dör en för tidig död och vilka lever igenom en svår sjukdom? Några svar finns inte. Det är det som är utmaningen. Varken medicinska experter, beteendevetare, humanister eller ens troende människor vågar ge några förklaringar. Men det finns exempel som kan leda till att man ifrågasätter vedertagna hypoteser och söker svaren utmed nya vägar.
Ett starkt och engagerande exempel finns i ?Living Proof – a medical mutiny? där Michael Gearin-Tosh, beskriver hur han bemöter sin allvarliga cancerdiagnos myelom. Med humor, allvar, oro, känslosamhet och försiktig satir, berättar han vad som händer från och med diagnosögonblicket. Läkaren uppmanar honom att genast gå in i konventionell cellgiftsbehandling. Också en ?second opinion? rekommenderar detta starkt. En tredje cancerläkare varnar dock och säger: ?Om du rör kemoterapi är du förlorad?.
Två frågor som kan ses som beroende av varandra genomsyrar boken. Den ena handlar om att den tidsbestämda dödsdomen på högst ett år, måste ställas mot det statistiska uttalandets ohållbarhet vad gäller en enskild individs möjligheter och utgångspunkter att hantera sjukdomen. Den andra handlar om ordets makt över tanke och känsla. Språkprofessor Gearin-Tosh väger varje uttalande, varje råd, varje mening på sin humanistiska, semantiska och lingvistiska våg. Han går vidare genom att lyssna till sin kropp och fundera över dess förmåga till motstånd med eller utan medicin.
I boken diskuteras immunologins sökande efter ny kunskap. Här framträder bilden av en kropp som aktivt förhåller sig till omvärlden, som använder sig av en uppsättning ständigt producerade nya antikroppar som håller kroppen frisk och ger den möjligheter att möta varje ny utmaning. De svar som kroppen kan ge varje oroande utmaning visar hur flexibel och innovativ den är. De olika delarna av immunsvaret i kroppen ingår i ett sammanhängande system som länkar samman kroppen med den skiftande omgivningen och miljön, ja själva livet.
Michael Gearin-Tosh ser sig som en del av ett komplext system. Han känner sig både maktlös och kraftfull. Han känner ansvar för sin egen hälsa. Han känner att han kan påverka sitt välbefinnande genom egna handlingar. Här kommer framförallt den komplementära/alternativa medicinen till användning. De val han gör utmanar hans omgivning på olika sätt. Förutom vänner som ömsom stöder, ömsom förkastar hans olika försök finns flera kända och respekterade experter som råder honom mot bakgrund av sin forskning.
Neurofysiologen Candace Pert, som ingår i kretsen kring Gearin-Tosh, talar om hur tekniska innovationer har gjort det möjligt att undersöka känslornas molekylära bas och börja förstå känslomolekylernas intima förbindelser med fysiologin. Hon menar att denna utveckling måste ses som en vetenskaplig revolution, ett paradigmskifte med enorma implikationer för hur man kan komma att hantera hälsa och sjukdom i framtiden.
De nya utmaningarna handlar om hur varje människa lever i symbios med potentiellt farliga organismer tills något sker som gör att dessa vänder sig mot sin värd; människan. ?Varje ögonblick pågår ett massivt informationsutbyte inom kroppen. Man kan föreställa sig att vart och ett av dessa system har en viss ton, nynnar en signaturmelodi – och om man kunde höra denna kroppens musik skulle summan av alla ljud vara våra känslor?, säger Gandace Pert . Genom berättelsen om ett levande bevis på det författaren kallar ett medicinskt myteri – han överlevde sin dödsdom med över tio år – ställs frågor som inte går att avfärda när man väl börjar tala om att känslor är oskiljaktiga från fysiologin.
Boken tar också upp frågan om relationen mellan forskningen och den kliniska situationen, något som utgör kärnpunkten för medicinsk framgång. Forskningen rusar framåt och förändrar hela tiden förutsättningarna för den kliniska tillämpningen. Svårigheterna ligger i att informationen från forskningen som ska leda till evidensbaserad medicinsk praktik tillsammans med hanterandet av svåra livsfrågor måste kondenseras till minimal tid och ett begripligt språk och inte minst resultera i rätt typ av medicinsk behandling. Den skräddarsydda medicinska terapin är här den stora utmaningen. Jag ser framför mig en interaktiv relation mellan individ och medicinsk utövare där fantasi och nytänkande kring människans förunderliga kraft får utrymme.