Behov av forskning om äldre

Ungefär 140 000 patienter i Sverige får sina läkemedel via ApoDos, det vill säga dispensering av flera läkemedel i samma förpackning. Men trots att dosdispenseringen infördes för tjugo år sedan finns det inte något vetenskapligt underlag, det vill säga några studier som visar om det förbättrar läkemedelsbehandlingen.
Det konstateras i SBU-rapporten, Äldres läkemedelsanvändning- hur kan den bli bättre?

Överhuvudtaget finns det få vetenskapliga studier som kan visa på att några specifika interventioner, som till exempel att läkemedelsgenomgångar förbättrar behandlingen på något avgörande sätt.
? Nej summan av kardemumman av vår genomgång är att det finns få studier som visar på att just ett angreppssätt gör skillnad, konstaterar Christer von Bahr, adjungerad professor i klinisk farmakologi som ingått i projektgruppen.
Ett skäl till det är, menar han, bland annat att det är svårt att göra randomiserade studier när det gäller just förbättrad läkemedelsbehandling på ett generellt plan.
? Det är betydligt enklare att jämföra läkemedel A med läkemedel B.
? Men när det gäller till exempel ApoDos har jag efterlyst studier eftersom det verkligen finns polariserade åsikter om det.

I SBU-rapporten beräknar man att närmare hälften av de biverkningar som äldre får av sin läkemedelsbehandling skulle kunna förbättras om patienterna fick bättre vård.
Även om det inte finns evidens för några enskilda insatser så har utbildning och fortbildning förstås betydelse för att förbättra behandlingen.
De insatser som behövs är bland annat:
Bättre kommunikation mellan olika vårdgivare.
Grundligare medicinsk utredning och bättre diagnostik av sköra, äldre patienter även i det akuta skedet.
Undvikande av ?riskläkemedel? som till exempel benzodiazepiner och NSAID.

Trots att ungefär en femtedel av alla äldre som söker sjukhusvård har biverkningar av sin medicin saknas äldre i läkemedelsstudier. Det anser expertgruppen att de som gör studierna har ett ansvar att ändra på