Liksom Jonas Frisén har hjärnforskaren och specialistläkaren Peter Eriksson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg på senare år blivit ett av stamcellsforskningens affischnamn. Häromåret var hans grupp först i världen med den omvälvande och för många glädjande upptäckten att nervceller kan nybildas i människans hjärna, närmare bestämt i Hippocampus. Denna del av hjärnan är fortfarande den enda där man visat att nervcellsnybildning sker. Fyndet har gett hopp om behandling av hjärnskador som man tidigare inte trott var behandlingsbara, och stort eko i såväl forskarvärlden som massmedia.
I kölvattnet av det revolutionerande fyndet har forskargruppen bland annat identifierat den mekanism som gör att hjärnans stamceller oftast utvecklas till stödjevävnadsceller.
Reglering kartläggs
Idag studerar Peter Erikssons grupp bland annat hur nybildningen av nervceller styrs och regleras, och vilken betydelse den nyupptäckta så kallade neurogenesen har. Man bedriver även forskning på embryonala stamceller och har bland annat karaktäriserat ett antal av stamcellernas molekylära ?överlevnadsfaktorer?.
Dessutom försöker gruppen finna effektiva metoder att identifiera och isolera stamceller från andra organ än hjärnan.
? Detta skulle på sikt göra det möjligt att selektera fram stamceller från vävnadsprov, odla fram hjärnceller i kultur och återföra dem till patienten, säger Peter Eriksson.
Motion bra för hjärnan?
Han berättar om flera observationer och upptäckter som gjorts inom fältet på senare tid och det går inte att ta miste på entusiasmen i tonfallet.
? Behandling av försöksdjur med antidepressiva läkemedel har till exempel visat sig öka produktionen av hjärnceller. Även elchocker tycks sätta en enorm fart på nervcellsnybildningen. Detta ligger i linje med att många amerikanska krigsveteraner, som ofta lider av depression, visat sig ha en ihopskrumpen hippocampus.
? En annan visserligen slumpmässig men mycket intressant upptäckt nyligen var att försöksdjur som springer mycket tycks ha fler nervceller än mer stillsamma kollegor. Vi kunde i en uppföljning visa att faktorn IGF 1 tycks mediera denna effekt av träning på hjärnan. Kanske kan det vara så att motion är bra även sett från detta perspektiv, säger Peter Eriksson.
? Fältet är oerhört dynamiskt och det händer nya saker i stort sett varje dag. Det är helt klart kul att gå till jobbet, säger Peter Eriksson.