Under 2003 har det nationella hjärtsviktsregistret, Riks-svikt, lanserats på bred front. Totalt 62 sjukhus och lasarett över hela landet har anmält intresse att delta i projektet. Vid årsskiftet hade 20 sjukhus kommit igång.
? Registret behövs eftersom alla patienter med hjärtsvikt inte får bästa möjliga behandling. De remitteras inte ens till de speciella sviktenheter som finns, säger Ulf Dahlström, professor och överläkare vid kardiologkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, och en av dem som har tagit initiativet till registret.
Liknande register finns bland annat för diabetes (Svenska diabetesregistret, SDR) och hjärtinfarkt (Riks-hia) och erfarenheterna därifrån är goda.
? Konceptet är bra och det finns stora vinster att göra, säger Ulf Dahlström.
Genom registret kan sjukvården få en gemensam bild över hur patienter med hjärtsvikt tas om hand, hur bra och på vilka kriterier diagnosen är ställd, vilken behandling och vilka doser patienterna får och mycket annat.
? Jag hoppas att man på kliniker och sjukhus diskuterar sina egna siffror och jämför dessa med andra kliniker och sjukhus. Utifrån resultaten kan vi få till bra diskussioner, om varför användningen av läkemedel skiljer sig åt och varför vissa kliniker kommer upp i högre doser av läkemedel än andra, säger Ulf Dahlström.
Han hoppas att runt 70 procent av sviktpatienterna på sjukhusen ska registreras.
? Det hänger på sköterskorna om vi lyckas eller inte. Det är dem vi vill utbilda, och det är dem som ska registrera patienterna.
Ulf Dahlström menar att sköterskor generellt sett är mer plikttrogna och är bättre på att följa olika listor. Läkare vill improvisera mer.
Även primärvården
Till en början är det bara sjukhusens kardiolog- och medicinkliniker som är anslutna, men på sikt ska även andra, som exempelvis geriatriska kliniker, anslutas. Även primärvården, som hanterar den stora mängden sviktpatienter, ska kunna registrera patienter, vilket sker via internet.
? Oavsett var patienten kommer ifrån är det vikigt att de hålls isär i registret så att jämförelserna blir rättvisande, säger Ulf Dahlström.
Deltagarna kommer att få enkel feedback redan vid inmatningen men mer avancerade analyser tar lite längre tid att sammanställa. Ulf Dahlström tror dock att det tar tre till fem år innan antalet patienter är så många att man kan göra meningsfulla jämförelser och analyser.
? Då hoppas jag att vi ska kunna ha regelbundna årsmöten med de deltagande sjukhusen för att diskutera resultat och behandling.
Ulf Dahlström ser Riks-svikt som det sista steget i en trestegsraket.
? Tillsammans med hjärtsviktsmottagningar, läkemedel och mätning av natriuretiska peptider i form av BNP innebär Riks-svikt att vi har kommit väldigt långt i behandlingen av våra hjärtsviktspatienter.