I doktoranden Susann Järhults undersökning som omfattar 1016 70-åriga män och kvinnor sätts blodtrycksmanschetten nedanför armbågen. Personens blodflödeshastighet mäts sedan genom pulsådern ovanför manschetten. Därefter blåser man upp manschetten och skapar syrebrist i underarmen under fem minuter. Nedbrytningsprodukter som koldioxid ansamlas och de mindre blodkärlen vidgar sig till följd av den tilltagande sura miljön. När manschettrycket sedan släpps flödar syrerikt blod åter ut genom de vidgade kärlen, vars elasticitet dock är nedsatt på äldre. Återigen mäts blodets hastighet på samma ställe. Hastigheten mäts både vid hjärtats sammandragning och dess fyllnadsfas.
Genom att räkna ut kvoten av dessa hastigheter kunde man värdera kärlfunktionen hos patienterna. Kvoten av de både flödena visade sig ligga närmare den fatiska risken än mätningar av flödena i respektive fas var och ett för sig, vilket är det som oftare mäts idag.
Det här sättet att mäta visade sig också bättre visa risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än många av de metoder som är vanliga idag.
Metoden är relativt snabb, man behöver inte sticka i kroppen eller gå in med mätinstrument eller kontrastvätska. Inga läkemedel behövs heller i samband med undersökningen.