Kopplingen mellan zikaviruset och förekomsten av mikrocefali hos barn där mamman under graviditeten fått viruset är klarlagd. Många experter och forskare vill nu gå vidare och fokusera på framtida åtgärder, något som också Anders Tegnell, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering på Folkhälsomyndigheten, vill.
– Insatsen och forskningen mot det här problemet har kunnat ta ett steg framåt. Det var viktigt. Nu kan man lämna det och koncentrera sig på att hitta sätt för att skydda, så som myggåtgärder och på sikt ett möjligt vaccin, säger Anders Tegnell.
I Brasilien finns hittills 7 015 misstänka fall av mikrocefali och eller andra skador i centrala nervsystemet, varav 3 179 av dem har undersökts och 1 113 bekräftats, enligt världshälsoorganisationens, WHO, senaste zikarapport. Det är betydligt fler fall än det normala snittet på 163 fall per år i Brasilien.
– Nu följer man viruset på ett väldigt konsekvens sätt med lite mer standardiserade metoder som följer utvecklingen av antalet barn som utvecklar mikrocefali, och i Colombia verkar man också ha möjlighet att följa både mamman och barnet på ett bra sätt, säger Anders Tegnell.
För att veta hur man ska arbeta framöver finns det fortfarande frågor man vill ha svar på.
– Förhoppningen och tanken är att man ska få reda på hur stor riskökningen är för en kvinna som får zikavirusinfektion, hur många av alla kvinnorna som får infektionen under sin graviditet som får barn med dessa fosterskador. Dessutom vill man få bättre information om när i graviditeten det är farligt för kvinnan att få zikavirusinfektion, säger Anders Tegnell.
Rapporteringen och övervakningssystemenen som funnits tidigare i Brasilien har inte varit särskilt bra eller kompletta, menar Anders Tegnell. Kvaliteten på data har varit varierande och i vilken utsträckning mikrocefali har förekommit tidigare är inte helt klarlagt.
– Man har säkert haft mikrocefali tidigare och det verkar finnas en sorts bakgrundsfrekvens på runt 1 på 100 000 barn. Men det finns också andra orsaker än zikavirus till mikrocefali och liknande tillstånd, men oberoende av det är det helt klart en ökning av antalet fall i Brasilien jämfört med vad man normalt ser, säger han.
Frågan om när vi skulle kunna få en klarare bild av virussjukdomen är svårt att svara på, menar Anders Tegnell, i och med att vi inte vet hur bra systemen blir i fortsättningen i Brasilien och Colombia.
– Det verkar som att vi kommer att få bättre data från Colombia. Där var man bättre än Brasilien på att ha ett system på plats innan zika-epidemin kom igång ordentligt. Då kanske det klarnar en del även vad gäller Brasilien, där man blev överraskade av snabbheten i epidemin, säger han.
Även om smittan är utbredd i de zikadrabbade länderna har hittills ingen omfattande spridning till resenärer rapporterats. Ett virus som dock spridits till svenskar som rest utomlands är dengueviruset, men det rör sig om få fall. De stora epidemier som förekommit i världen på senare tid, till exempel ebola, har inte varit något hot i Sverige. Men det är svårt att förutspå vilka virus som riskerar att bli potentiellt farliga globalt.
– Det är svårt att veta om ett virus får stor spridning. Exempelvis har vi west nile-viruset som bröt ut i USA och nu zika. Båda virusen är myggburna och med livspotential att sprida sig snabbt, säger Anders Tegnell.
För att framöver minimera riskerna att virus får stor spridning tror Anders Tegnell att samarbete världen över är viktigt.
– Det är viktigt att vi har övervakningssystem över hela världen och att vi där kan dela data och information mellan varandra så att vi tidigt ser den här typen av nya infektioner när de kommer, säger Anders Tegnell.
