Bakgrunden till JUSTUS är att det finns ett behov av oberoende information och att det behovet kommer att öka i och med läkemedelsreformen. Det kommer troligen inte att finnas några extra resurser för fortbildning, utan man måste hitta former för utbildningen inom den befintliga verksamheten.
? Det är ett extremt kundorienterat sätt att bedriva fortbildning på och det är våra egna erfarenheter av utbildning som har fått styra det pedagogiska arbetssättet, säger Annika Hässler. Vi menar att det måste vara du själv som söker information. Man kan göra tusen SBU rapporter, sammanställningar och vårdprogram, men ingen kommer att följa det så länge du inte känner att det här är något du behöver i din vardag.
Landstingen tar över
Samhällets kostnader för läkemedel ökar snabbt. Varje allmänläkare förskriver i genomsnitt läkemedel för 1,7 miljoner kronor per år. I och med att landstingen tar över ansvaret för läkemedel kommer kostnaderna att delas upp på varje primärvårdsområde och i förlängningen på varje vårdcentral. För varje enhet kommer det att vara extremt viktigt att ha en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.
? Det finns ett intresse att förskjuta kostnaderna från kliniken till primärvårdsområdet, säger Annika Hässler. Det kommer att ställa stora krav på samarbete mellan primärvård och sjukhus om vilka läkemedel som skall förskrivas.
I projektet har man valt att förlägga fortbildningen inom FQ-grupper (fortbildnings-qualitets-grupper), vid vårdcentralernas regelbundna träffar eller individuellt. FQ-grupper är på stark frammarsch i landet och inom Nordvästra sjukvårdsområdet finns idag nio sådana grupper. De terapiområden som man har valt för projektet är hypertoni, depression och ulcus.
Stora vinster att göra
? Det är områden där det har stor betydelse om man behandlar eller avstår att behandla samt vilken typ av preparat man väljer och det finns stora vinster att göra här, säger Annika Hässler. Vi har ett färdigt material inom varje terapiområde där vi bland annat utgått från SBUs och Läkemedelsverkets rapporter samt läkemedelskommitténs rekommendation.
Man har sammanlagt tre möten med varje grupp eller individ. Vid det första mötet berättar man om arbetssättet och får tillåtelse att gå in och sammanställa respektive läkares förskrivning. Till det andra tillfället har man tagit fram förskrivningen och då har man också med en klinisk farmakolog och en specialist från respektive terapiområde.
Vid den tredje träffen har man satt förskrivningen dels i relation till gruppen och dels jämför man med RONJA-studien (Apoteksbolagets förskrivningsstudie från 1996). Man bestämmer i gruppen om man vill vara anonym eller inte och det vanligaste är att man är öppen om sin förskrivning.
? Det blir alltid livliga diskussioner, säger Annika Hässler. Det är slående hur lika förskrivningen ändå är och det känns som en trygghet för läkaren att se. Om man jämför med RONJA-studien får man en bra uppfattning om hur man ligger till jämfört med andra och en bekräftelse på den känsla man ofta har om sin egen förskrivning.
Svar direkt
JUSTUS är ett pilotprojekt men modellen kan i framtiden vara ett sätt att bygga ut informationsverksamheten via samarbete mellan kliniska farmakologer, informationsapotekare och distriktsläkare lokalt. Det är också en metod för läkarna att kunna göra en kontroll av sin egen förskrivning. På det här sättet kan man få svar på en fråga direkt när den uppstår och det ökar möjligheten att man tar till sig ökad kunskap, menar Annika Hässler.
? Tanken är att vi skall kunna täcka hela läkemedelsområdet, säger hon. Initiativet till terapiområden kan komma både från oss och från läkarna. Det kan till exempel vara ett område som migrän där det nu kommer många nya och dyra preparat. Vi skall bevaka och samla upp det som händer på området och ta fram material.
I början av projektet försöker man kartlägga hur läkarnas behandling inom terapiområdena ser ut. Man använder en enkät som även besvaras efter ett år. Det är förstås önskvärt att man skall ha ökat sina kunskaper och i bästa fall ändrat sitt förskrivningssätt.
? Det betyder inte alltid att vi minskar förskrivningen, man kanske skriver ut mer läkemedel men till rätt patienter, säger Annika Hässler.
Var får man information idag?
Man besvarar också en enkät anonymt om var man hämtar sin information idag. Det har tidigare visats att information från myndigheter påverkar i liten utsträckning. Information från kolleger på den egna arbetsplatsen har stor betydelse, men kliniska farmakologer har liten betydelse. Facktidskrifter har en viss betydelse och Läkemedelsboken anses viktig. En del får mycket information från den lokala apotekaren.
? Mycket information sprids via industrin och har stor betydelse, även om de flesta säger att man inte påverkas, säger Annika Hässler. Det finns ett önskemål om en annan typ av information, men frågan är om man över huvud taget kan påverka i konkurrens med industrin. Men vi är inte fiender till industrin, där finns mycket kunskap att hämta och att samarbeta så brett som möjligt ger bästa resultat.
Förutsättningarna finns
Det man kan få hjälp med i JUSTUS-projektet är sammanställningar av allt som man inte hinner läsa och hålla sig informerad om. En distriktsläkare har många områden som han förväntas täcka.
? Vi tror att det är en modell som kan användas i andra delar av landet och det finns ett stort intresse för verksamheten, säger Annika Hässler. Det finns FQ grupper över hela landet och primärvården är idag helt datoriserad så förutsättningarna finns. Läkemedelskommittéerna kan vara en eventuell sponsor för kommande verksamhet.
Projektet är snart avslutat och en utvärdering kommer att göras under våren. Projektledare är, förutom Annika Hässler, Sigurd Vitols och dessutom ingår Paul Hjemdahl och Ingvar Krakau i projektledningsgruppen.