? Vi har länge känt till att barn och ungdomars medicinanvändning inte bara förklaras med symtom utan också sociala omständigheter. Nu har vi undersökt om också etnisk tillhörighet har betydelse. Och det har det. Barn som talar ett annat språk än danska använder mellan 50-100 procent mer medicin än dansktalande barn, säger professorn i medicinsk sociologi vid Panuminstituttet, Björn Holstein till tidningen Politiken.
Till exempel uppgav drygt 40 procent av flickorna i undersökningen att de tagit läkemedel mot magvärk medan 25 procent av de danska flickorna gjort det.
Undersökningen visar inte på någon större skillnad beroende på om barnen kommer från västländer eller andra.
? Av någon anledning, som vi inte känner till, har barn i engelsktalande länder en jämförelsevis mycket hög förbrukning av smärtstillande medel. Den kulturen har man kanske tagit med sig till Danmark, tror Björn Holstein.
När det gäller barnen från ickevästliga länder tror Björn Holstein att den högre användningen bland annat beror på att de barnen lever under stor press.
Undersökningen görs vart fjärde år i samarbete med WHO. I den danska undersökningen har 5000 barn, 11,13 och 15 år svarat på frågor om sin läkemedelsanvändning.
- Läkemedel
Barn till invandrade
använder mer läkemedel
Barn i Danmark med ett annat förstaspråk än danska använder mer smärtstillande läkemedel än jämnåriga dansktalande. Det gäller oavsett vilket annat språk som talas i hemmet. Det visar en undersökning som Panuminstituttet och Danmarks Farmaceutiske Universitet står bakom.
Annons