Vi använder allt mer antibakteriella ämnen i olika produkter, ämnen som till slut ofta hamnar i hav och vattendrag. Det handlar om tillsatser i allt ifrån båtfärger till hygienprodukter. Den ökade användningen riskerar att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens, menar forskare som nu startar ett projekt för att lära sig bedöma och hantera riskerna.
Bakteriedödande ämnen studeras i nytt projekt
Det är svenska forskare, vid Göteborgs universitet, som leder det internationella projektet. Det har fått namnet Biocide och ska pågå fram till 2024.
Den ökade användningen av bakteriedödande ämnen ger konkurrensfördelar för bakterier som utvecklar antibiotikaresistens. Det beror bland annat på att bakterier ofta försvarar sig på samma sätt mot olika antibakteriella ämnen som mot antibiotika.
– När bakterierna efter ett tag blir motståndskraftiga mot de antibakteriella ämnena blir de därmed ofta också mer svårbehandlade när vi blir infekterade av dem, ett fenomen som kallas korsresistens, säger projektledaren Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Ett annat fenomen där olika gener gör bakterierna motståndskraftiga mot antibakteriella ämnen respektive antibiotika kallas ko-selektion. Ofta sitter gener för båda dessa resistensegenskaper på samma rörliga cirkulära dna-molekyler, plasmider. Antibiotikaresistenta bakterier som bär på just sådana plasmider kommer att gynnas närvaro av antibakteriella ämnen. Och plasmider kan dessutom överföras mellan bakterier.
Båtfärger men inte handsprit
Antibakteriella ämnen används i allt fler produkter och processer i samhället, bland annat som ytbehandling av olika konsumtionsvaror, i hygienprodukter, inom jordbruket och i industriella tillverkningsprocesser.
I havsmiljöer världen över sker också en omfattande direkt exponering för ämnen med antibakteriella egenskaper via båtbottenfärger, exempelvis koppar och zink.
– I projektet vill vi undersöka i vilken utsträckning båtskrov skulle kunna vara grogrunder för resistenta bakterier och effektiva transportörer av dessa av mellan länder, berättar Joakim Larsson.
Men alla antibakteriella ämnen har inte samma riskbild. Vanlig handsprit till exempel verkar inte alls bidra till antibiotikaresistens.
I Biocideprojektet ska kopplingen mellan antibakteriella ämnen och antibiotikaresistens undersökas närmare. Projektet ingår i en EU-satsning för att hantera stora samhällsutmaningar.
Forskargrupper från ytterligare fem europeiska länder deltar: Danmark, Norge, Rumänien, Tjeckien och Tyskland. Forskningsråden i respektive land bidrar med finansiering av det gemensamma initiativet. I Sverige bidrar bland andra Vetenskapsrådet och Formas med drygt 17 miljoner kronor.
