Möjligheten att ge covid-19-vaccin i form av nässpray i stället för genom injektioner har tilldragit sig stort intresse. Ett intresse som har förstärkts av forskningsresultat som visar vilken stor betydelse det lokala infektionsförsvaret i de övre luftvägarna har vid covid-19. Både Kina och Indien godkände också nyligen varsitt covid-19-vaccin som ges i näsan.
Men nu lägger företaget och forskarna ned ett annat av de projekt som startats för att utveckla covid-19-vaccin i form av nässpray. Det handlar om samarbetet mellan läkemedelsföretaget Astrazeneca och forskare vid Oxford university.
Målet var att vidareutveckla det vaccin som de tidigare tagit fram tillsammans och som godkänts mot covid-19 under namnet Vaxzevria. Forskarna tog fram en nässprayversion av detta vaccin. Nu har de för första gången testat det på människor.
Dålig effekt av covid-19-vaccin i form av nässpray
Resultaten av den aktuella kliniska fas I-studie blev en besvikelse.
”Nässprayen gav inte så bra effekt i den här studien som vi hade hoppats”, säger Sandy Douglas, som ledde studien vid Oxford´s Jenner institute, i ett uttalande som citeras av Reuters och många andra medier.
”Att ge vaccin via näsan och lungorna är fortfarande en lovande möjlighet, men den här studien visar att det sannolikt kommer att finnas utmaningar när det gäller att göra nässprayer till pålitliga alternativ.”
Studerade immunsvar och säkerhet
Forskarna har rapporterat resultaten av den öppna fas I-studien i Lancet eBioMedicine. De gav vaccinkandidaten i olika doser till 30 friska vuxna som inte tidigare fått covid-19-vaccin. Fjorton av deltagarna fick även en andra näsdos efter 28 dagar. Tolv andra av deltagarna fick i stället en intramuskulär injektion med mRNA-vaccin mot covid-19 någon gång mellan dag 22 och dag 46.
Dessutom medverkade 12 personer i en del där forskarna undersökte hur nässpraysvaccinet fungerade som påfyllnad efter intramuskulär grundvaccinering.
Forskarna analyserade dels vaccinkandidatens säkerhetsprofil och dels vilket immunsvar det gav. Immunsvaret mättes både lokalt i luftvägarnas slemhinnor och systemiskt genom blodprovsanalyser.
Lägger ned utvecklingen
Antikroppssvar i slemhinnorna uppträdde endast hos en minoritet av deltagarna, vanligen på lägre eller samma nivå som efter en covid-19-infektion. Det systemiska immunsvaret som avspeglades i blodprover var svagare än efter en intramuskulär injektion med Astravaccinet.
Forskarna konstaterar i studien att även om biverkningsprofilen var acceptabel så gav nässprayvaccinet varken ett pålitligt antikroppssvar i slemhinnorna eller ett starkt systemiskt immunsvar. De skriver att effekten inte var tillräcklig för att motivera fortsatt utveckling av den aktuella versionen av vaccinet.
