Att det ekonomiska resultatet hamnar på minus förklarar myndigheten bland annat med att avgifterna från läkemedelsindustrin för arbetet med godkännanden blivit lägre än planerat.
Men Läkemedelsverket har samtidigt ett myndighetskapital på 84 miljoner kronor vilket gör att myndighetens förvaltningsdirektör Enrique Arias beskriver ekonomin som stabil. De pengarna ska främst investeras i utveckling av processer och stödsystem för medarbetarna. Fram till 2016 kommer myndigheten att redovisa ett ekonomiskt negativt resultat enligt generaldirektören.
Nya redovisningsprinciper gör att 2013 års resultat gör det svårt att jämföra årets resultatredovisningar med tidigare års.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Socialstyrelsen och Smittskyddets årsredovisningar för 2013 finns just nu inte på nätet. Men annars kan man se för 2013 att
TLV gick plus minus noll
IVO gick plus minus noll
SBU gick plus minus noll
Konsumentverket gick plus minus noll
Livsmedelsverket gick +1 milj
LV hade också gått med plusresultat om man hade följt sin egen budget. Men det gjorde man inte. Man följde inte ens prognosen i halvårsrapporten som också pekade på ett positivt resultat. Och prognosen i oktober höll inte heller. Resultatet blev -16 milj. Sen påstås att ekonomin är stabil. Varför pågår då neddragningar av tjänster mm om allt är så stabilt?
Vid första anblicken ville jag kasta årsredovisningen i papperskorgen. Den är som en schweizerost. Ändrade redovisningsprinciper gör att den i princip består av hål. Men vid närmare eftertanke är det just det som är intressant. Det går att utläsa att myndigheten ökat sina kostnader med 65 milj kr och att man till stor del lagt de resurserna på ny personal. Det genomsnittliga antalet anställda ökade med 56 personer. Men vad har de sysslat med? Inte är det apoteksinspektioner för de har minskat. Och inte är det att förbättra handläggningstiderna för läkemedelsansökningar för de har försämrats. För två verksamheter finns jämförelsetal i kronor. Det är Giftinformationscentralen som uppenbarligen inte fick del av de nya resurserna och det är den lilla verksamheten Centrum för bättre läkemedelsanvändning som fick drygt 3 nya miljoner. För 30 andra verksamheter (sic!) fattas redovisning om verksamheterna utökats eller minskat. På ett ställe kan man i en bisats läsa att laboratoriet kraftigt minskat sin personal men sen verkar de ha gått upp i rök. Vart tog resurserna vägen? En central fråga är om det egentligen är ändrade redovisningsprinciper som orsakar schweizerosten. Kan det vara så att det är det ständiga omorganiserandet som gör alla resursjämförelser omöjliga? Vissa verksamheter har närmast intagit en flytande form och kan då inte jämföras med den flytande form verksamheten hade föregående år. Det blir som att analysera Rorschach bläckplumpar. Undrar de som tillfört de 65 nya miljonerna (bidrag från staten dvs medborgarna och avgifter från industrin) om pengarna gav något mervärde – så inte hittar de svaret i årsredovisningen.