Socialstyrelsen bör inte ges det övergripande nationella ansvaret för inköp av sjukvårdsprodukter i händelse av kris eller krig. I stället bör de verksamheter som normalt har detta ansvar ha det även om en sådan situation skulle uppstå. Det skriver Sveriges kommuner och regioner (SKR) i ett remissvar på delbetänkandet ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården”.
SKR vill se samarbete
I slutet av mars lämnade den statliga utredaren Åsa Kullgren ett delbetänkande om vårdens beredskap till socialminister Lena Hallengren. Delbetänkandet handlar om hur Sverige ska kunna säkra tillgången på läkemedel och annan sjukvårdsutrustning i vardag, kris och krig. Nu har SKR kommit med ett remissvar på delbetänkandet.
Ett av förslagen är att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att skapa en nationell funktion för samordning och inköp av sjukvårdsprodukter som ska användas i en kris- eller krigssituation. Förslaget innebär inte att funktionen ska ta över alla inköp till hälso- och sjukvården, utan ansvara för produkter där det finns behov av nationell samordning.
SKR håller med om att det angeläget att stärka förmågan att göra operativa inköp under kris och krig, men anser inte att staten bör ha ett sådant nationellt uppdrag. Enligt SKR krävs en ”synnerligen upparbetat kompentens”, erfarenhet och god kunskap om gällande regelverk för att kunna hantera inköp av sjukvårdsprodukter. Denna erfarenhet har regionerna, kommunerna samt Adda inköpscentral som normalt ansvarar för detta område. Därför bör dessa verksamheter ansvara för inköpen även vid en kris-eller krigssituation, anser SKR.
Under covid-19-pandemin skapade regionerna en egen nationell samordningsfunktion för läkemedel som var kritiska för att klara vården av covid-19-patienter och andra svårt sjuka. Enligt SKR fungerade den modell som byggdes upp under pandemin väl och visar att regionerna har förmåga att hantera gemensamma inköp för regionernas behov.
Om Socialstyrelsen får denna roll skulle ett problem till exempel kunna vara att det kan bli svårt att tolka vilka inköp staten ska göra och vilka inköp regionerna och kommunerna ska göra, då vissa verksamheter är direkt berörda av en pågående kris, medan andra inte är det.
SKR önskar i stället en lösning där berörda myndigheter stödjer kommunernas och regionernas arbete med att förbättra förmågan att göra operativa inköp under kris. Det bör finnas ett samarbete mellan regionerna, kommunerna, Adda inköpscentral och Socialstyrelsen för att kunna underlätta upphandlingar och hantering av nationella avtal under en kris, skriver SKR.
Lägesbild över tillgången på läkemedel
I delbetänkandet föreslås också att det ska införas ett system för att ta fram nationella lägesbilder över tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter. SKR stöder förslaget, men anser att det behövs ett klargörande om även privata vårdgivare ska omfattas.
Det behöver också säkerställas att sådana lägesbilder kan delas med ansvariga aktörer. SKR påpekar att det har funnits ett problem under covid-19-pandemin att data som har samlats in av Socialstyrelsen, länsstyrelserna och andra aktörer inte har kunnat delas med kommuner och regioner på grund av sekretess.
Det är bra att få en ökad överblick över tillgången på läkemedel, skriver SKR men betonar samtidigt att många regioner saknar system för att kontrollera mängden läkemedel och var de är tillgängliga. Det bör övervägas hur ett sådant system ska byggas upp och på vilken detaljnivå. ”De produkter som finns nära verksamheten omsätts snabbt och frågan är vad en ögonblicksbild tillför”, skriver SKR.
Förslag om beredskapsapotek
Ett annat förslag som ges i delbetänkandet är att vissa öppenvårdsapotek ska få i uppdrag att vara så kallade beredskapsapotek. Dessa apotek ska vara geografiskt väl spridda över landet och ska säkerställa att det finns läkemedel tillgängliga för allmänheten även under kriser och krig.
Detta förslag ser SKR positivt på. Dock behöver kommuner och regioner få vara med och bestämma var dessa apotek bör finnas så att de lokala och regionala behoven blir tydliga, anser SKR.
Sista dag för alla berörda instanser att svara på remissen är den 20 augusti 2021. Utredningens slutbetänkande kommer senast 28 februari 2022.
