Med ett ändrat högkostnadsskydd för läkemedel vill regeringen flytta över kostnader från staten till patienterna. Förslaget innebär bland annat att maxbeloppet som patienter betalar innan frikort höjs från 2 900 till 3 800 kronor.
Förslaget är nu ute på remiss och har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, mött omfattande kritik.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, varnar för att förslaget kan få negativa konsekvenser för folkhälsan och öka ojämlikheten i vården. Även 27 patient- och pensionärsorganisationer har gått samman för att stoppa förslaget. Dessutom har ovanligt många privatpersoner skickat in remissvar i protest.
Protester mot höjt högkostnadsskydd
Nu ansluter sig även läkar- och sjuksköterskeorganisationer till kritiken.
I sina remissvar varnar Sveriges Läkarförbund, Distriktssköterskeföreningen och Svensk sjuksköterskeförening för att förslaget riskerar att leda till ökad ojämlikhet och att fler patienter kan tvingas avstå från nödvändiga läkemedel av ekonomiska skäl.
De betonar att ekonomiskt utsatta grupper, som pensionärer och kroniskt sjuka, drabbas hårt.
Förslag om högkostnadsskydd ska spara
Förslaget innebär att patienterna får betala mer ur egen ficka innan subventioner träder in.
Enligt regeringens plan ska den enskilde stå för hela kostnaden upp till 2 000 kronor, en ökning från dagens 1 425 kronor. Dessutom höjs andelen av läkemedelskostnaden som patienterna betalar i det första trappsteget från 50 till 75 procent.
Regeringen räknar med att detta ska minska statens utgifter med 2,7 miljarder kronor per år från och med 2027.
Ändrat högkostnadsskydd kan öka kostnader
Sveriges Läkarförbund avstyrker regeringens förslag. De anser att analysen bakom förslaget är grund och konsekvensbeskrivningarna ofullständiga.
Förbundet kritiserar att regeringen beslutat om storleken på besparingen i förväg. De framhåller också att besparingen är förhållandevis liten i relation till den totala kostnaden för hälso-och sjukvård samtidigt som den kan få stora negativa konsekvenser för de mest utsatta patienterna och kan öka andra offentliga utgifter.
Läkarförbundet lyfter även fram att läkare och patienter får incitament att välja billigare och mindre effektiva läkemedel. De varnar för att patienter i ekonomisk utsatthet riskerar att tvingas avstå från läkemedelsbehandling, vilket leder till lidande och förvärrad sjukdom.
”Ett försämrat högkostnadsskydd riskerar att leda till sämre eller helt utebliven behandling. Det kan (utöver lidande) bland annat innebära ökade kostnader för sjukförsäkringen, ökade kostnader för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt ökade sjukvårdskostnader för patienter med förvärrad sjukdom och fler komplikationer.”
Kommer inte ha råd med läkemedel
Läkarförbundet beskriver hur tröskeleffekten påverkar de som redan lever i fattigdom, vilket är sex procent av befolkningen. Många patienter klarar inte att spara från en månad till en annan, och den som inte godkänns i en kreditprövning kan heller inte köpa läkemedel på avbetalning.
De poängterar att patienter med höga läkemedelskostnader får betala 3 800 kronor vid första uttaget av läkemedel.
Läkarförbundet efterfrågar en djupare analys, exempelvis av hur regionerna och kommunernas ekonomi påverkas om patienternas vårdbehov ökar för att de avstår läkemedelsbehandling.
Slår hårt mot de redan fattiga
Distriktssköterskeföreningen och Svensk sjuksköterskeförening riktar skarp kritik mot regeringens förslag. Förändringen hotar att slå hårt mot ekonomiskt utsatta grupper, som studenter, kroniskt sjuka, multisjuka och pensionärer.
”Förslaget riskerar att leda till onödigt lidande och ohälsa för många människor på grund av att de inte längre kommer att ha råd att hämta ut sina läkemedel,” skriver Distriktssköterskeföreningen i sitt remissvar.
Svensk sjuksköterskeförening påpekar i sitt svar att förslaget drabbar studerande som kan tvingas prioritera kurslitteratur före läkemedel.
Sjuksköterskor har inte råd med medicin
Vidare skriver Svensk sjuksköterskeförening att det redan idag finns grupper som har svårt att betala sina läkemedelskostnader.
De påpekar att många som har svårt att ha råd med medicin är deras egna sjuksköterskekollegor. Ansökningarna om ekonomiskt bidrag för läkemedel till föreningens hjälpfonder har ökat markant de senaste två åren.
”Sjuksköterskor som under hela sitt arbetsliv hjälpt andra, har redan idag problem med att betala dagens högkostnadsskydd på 2 900 kronor.”
Föreslår gratis läkemedel istället
Även Svensk sjuksköterskeförening varnar, precis som Sveriges läkarförbund, för att höjt högkostnadsskydd kan öka vårdkostnaderna när patienter avstår från medicinering. ”Vad blir kostnaden för hälso- och sjukvården med en undermåligt behandlad diabetes?” frågar de retoriskt.
Sjuksköterskeföreningen kommer i stället med ett eget förslag till regeringen: Att personer med en årsinkomst på upp till 235 200 kronor ska få gratis läkemedel.
Förslaget om att höja högkostnadsskyddet är nu ute på remiss. Remisstiden löper ut den 17 februari, och regeringen planerar att lägga fram förslaget för riksdagen den 18 mars.
Om riksdagen godkänner regeringens förslag träder förändringarna i kraft den 1 juli i år.
