I en avhandling som läggs fram nu på fredag visar Jan Vesterbacka, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, hur tarmfloran hos patienter med hiv påverkar förmågan att bekämpa viruset.
I en klinisk studie undersöktes bakteriesammansättningen, mikrobiomet, i tarmen hos 28 obehandlade hiv-patienter, tre så kallade ”elite controllers”, det vill säga en ovanlig grupp av hiv-patienter som kan kontrollera sina virusnivåer utan mediciner, samt nio oinfekterade kontroller.
Tarmfloran undersöktes innan och efter tio månader, under vilka de 28 obehandlade hiv-patienterna fick behandling med bromsmedicin.
Det visade sig att tarmfloran hos de hiv-patienter som inte behövde medicin hade lika stor artrikedom som hos friska kontroller, medan övriga hiv-positiva hade en mindre diversifierad tarmflora än de båda grupperna. Denna bakteriesammansättning bestod även efter behandling med bromsmediciner.
Vidare hade gruppen ”elite controllers” en överrepresentation av vissa bakterier och vid närmare undersökning kunde Jan Vesterbacka visa att andelen tarmflora som bryter ned kolhydrater var lägre hos dem jämfört med andra, men att en högre andel av tarmfloran var inblandad i fettmetabolismen.
– Vi tror att det är deras unika tarmflora som bidrar till att de kan kontrollera sitt virus, säger Jan Vesterbacka, i ett uttalande.
Upptäckten skulle i förlängningen kunna leda till nya behandlingsstrategier av hiv där man med hjälp av avföringstransplantationer ger hiv-infekterade personer en anpassad och frisk tarmflora. Innan dess krävs dock mer forskning.
– Det är ännu för tidigt att påbörja modulering av mikrobiomet hos hiv-patienter i större omfattning eftersom vi inte vet exakt vilka bakterier vi ska tillföra och hur, säger Jan Vesterbacka.
