Genom kartläggningen av människans arvsmassa ökar möjligheterna att identifiera allt fler genetiska riskfaktorer för olika sjukdomar och möjligheterna att hitta förebyggande behandling. Stora ansträngningar görs för att hitta förebyggande läkemedel för till exempel hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, Alzheimers sjukdom och olika infektionssjukdomar. Den stora utmaningen blir hur vi ska få råd att förebygga allt som är möjligt . Det blir också ett dilemma som växer i takt med att vi kan förebygga allt fler sjukdomar och att dessa behandlingar blir allt dyrare. Allt fler ifrågasätter om vi ska medicinera bort sjukdomar som orsakas av felaktiga levnadsvanor.
I all förebyggande behandling är det fråga om att friska individer skall behandlas under lång tid och att det är stora grupper som behandlas. Därför är det viktigt att kunna identifiera vilka personer som har nytta av behandlingen. Det sker också en utveckling mot allt bättre screeningmetoder, mycket tack vare ökade kunskaper om våra arvsanlag. Men man ska inte ha en övertro på allt som de genetiska kunskaperna kan innebära menar professor Paul Hjemdahl vid avdelningen för Klinisk farmakologi vid Karolinska sjukhuset i Stockholm.
? När det gäller de stora folksjukdomarna är de ofta svåra att diagnosticera enkelt. Det är ofta flera olika orsaker som samverkar ? både hos individen och i omgivningen, säger han.
? Därför måste sjukdomarna angripas från två håll, dels med ett aktivt folkhälsoarbete och dels med avancerad medicinsk forskning. Jag tror att det folkhälsoförebyggande arbetet kommer att bli ännu viktigare i framtiden, vi kommer helt enkelt inte att ha råd att betala alla nya läkemedel som kommer.
De stora folksjukdomarna
Hjärt-kärlsjukdomar är idag den främsta orsaken till sjukdom och död i samtliga europeiska länder och antalet patienter kommer att öka kraftigt under 2000-talets första årtionden. Att hitta fler metoder att förebygga hjärtkärlssjukdom är därför en av de stora utmaningarna. Intensiv forskning pågår kring blodfetternas roll vid kranskärlssjukdom. Kunskaperna om mekanismerna bakom åderförkalkning och blodproppsbildning ökar. Bland annat försöker man hitta ett slags vaccin mot plackbildning i kärlen och kartlägger hur olika riskfaktorer, till exempel rökning, samspelar med genetiska faktorer och orsakar störningar i blodfettomsättningen.
? Nackdelen är att det troligen kommer att bli frågan om väldigt dyra läkemedel, säger Paul Hjemdahl.
Diabetes är en annan av våra stora folksjukdomar och man räknar med att antalet diabetiker kommer att fördubblas under de närmaste 25 åren. Många menar att typ 2-diabetes är på väg att bli vårt allra största hälsoproblem. Möjligheterna att screena fram genetiskt sårbara individer för typ 2-diabetes ökar och gör att förebyggande insatser kommer att få en helt annan effektivitet än idag. Eftersom insulinresistens ofta utvecklas långt innan typ 2-diabetes kan upptäckas vore det allra bästa om det fanns enkla metoder att mäta insulinresistensen på. Fortfarande är man dock bättre på att identifiera riskindivider än att förebygga sjukdomen.
Fetma är en starkt bidragande orsak till många av de stora folksjukdomarna. Över hela världen blir folk allt fetare, trots ny kunskap om hälsosamma kostvanor och bantningskurer. Vi kommer troligen att få se nya typer av bantningspreparat som verkar specifikt på hjärnans aptitcentrum. Hormonet leptin är en av kandidaterna som kanske kan utnyttjas som kompletterande behandling för att förhindra att man går upp i vikt igen. Frågan är om läkemedelsbehandling är det bästa för patienterna, men det är hos industrin som resurserna för forskning finns.
? När det gäller fetmaläkemedel måste man kunna visa att man har nytta av dem på lång sikt, säger Paul Hjemdahl.
Ingen blir hjälpt av att gå ner ett antal kilon om man går upp i vikt direkt när man slutar med läkemedlen. Att tvingas äta läkemedel resten av livet är inte heller någon bra lösning. Därför tror jag att beteendepåverkan är viktig eftersom all näringsinformation tycks sakna genomslagskraft.
Framsteg för vaccinforskningen
Gentekniken har betytt ett stort genombrott för vaccinforskningen. Med hjälp av vaccinationer kan vi snart ha utrotat en del sjukdomar, som exempelvis polio. Men samtidigt hotar antibiotikaresistens, tilltagande fattigdom och miljöförstöring att skapa förutsättningar för nya epidemier av både gamla och nya sjukdomsagens.
Vi kommer att få reda på de kompletta arvsanlagen hos de flesta smittämnen och mycket av framgångarna på vaccinområdet kommer att bero på utvecklingen av DNA-vacciner. Många av dessa vacciner har varit mycket framgångsrika i de djurförsök som gjorts. Effektiva immuniseringar har gjorts mot influensavirus, hepatit B och C, herpesgruppens virus och hiv. I kliniska försök finns idag vaccin mot influensa, hiv, herpes simplex och malaria.
? Det kan också visa sig att flera av våra vanliga invärtesmedicinska sjukdomar som diabetes, flera tumörsjukdomar och olika autoimmuna sjukdomar, i grunden är infektions- sjukdomar, säger Paul Hjemdahl.
Det pågår också en intensiv forskning kring förebyggande cancervaccin. WHO räknar med att var sjunde till var åttonde cancer orsakas av virus. Det gäller flera olika typer av cancer som exempelvis livmoderhalscancer som orsakas av papillomvirus, Karposis sarkom som orsakas av herpes typ 8, levercancer som orsakas av hepatit B och C samt vissa tumörsjukdomar orsakade av Epstein-Barr-virus.
Viktigt hitta tidiga markörer
? För många sjukdomar, som utvecklas under mycket lång tid, är det en förutsättning att hitta tidiga markörer för att sjukdomen ska kunna förebyggas, säger Paul Hjemdahl.
? Det gäller till exempel Alzheimers sjukdom där det forskas intensivt för att ta fram nya läkemedel och osteoporos där man försöker hitta andra förebyggande behandlingar än östrogen.
Psykiska sjukdomar som schizofreni, depression och ångest visar klart ärftliga drag. Där kan gentester av anhöriga i högriskgrupper göra det möjligt att identifiera utsatta individer som kan erbjudas förebyggande medicin eller beteendeterapi.
Problemet är att vanliga folksjukdomar inte är monogenetiska, utan att det krävs samspel mellan olika genetiska förändringar och miljön för att utveckla sjukdomen.
Leva nyttigt
Hela fältet med hälsokost, funktionell mat och egenvård kommer att få allt större betydelse i framtiden, menar Paul Hjemdahl.
? Eftersom det är svårt att ändra sina vanor på sikt kommer vi även fortsättningsvis att kompensera det genom att ta till speciella livsmedel som sägs förebygga olika sjukdomar, säger han.
? Jag tror också att en del av de läkemedel som används förebyggande kommer att bli egenvårdsläkemedel framöver, liksom att det kommer allt fler naturläkemedel.
Eftersom funktionella livsmedel och naturmedel ofta används av många människor under långa tidsperioder är det mycket viktigt att de utsätts för noggranna kliniska prövningar, påpekar han. Frågan är om industrin har tålamod att vänta tills resultaten är klara ? risken att felaktig information sprids är stor.
Väl underbyggt
Paul Hjemdahl tycker inte att vi är för snabba att sätta in förebyggande behandling idag, utan att det i de allra flesta fall är vetenskapligt väl underbyggt. Undantaget är östrogenbehandling för att förebygga osteoporos och hjärtkärlsjukdom. De slutsatser man har där baseras på epidemiologiska data och det saknas fortfarande stora randomiserade studier.
Ibland kan det i stället ta för lång tid innan man accepterar väldokumenterade behandlingar som när det gäller ASA för prevention av hjärtkärlsjukdom.
? Men här är det fråga om billiga läkemedel och därför är inte industrin så angelägen om att öka användningen som när det gäller ny dyr behandling.