Förr var läkemedelsförpackningar lyxföremål och ett tecken på status. I dag är det viktigare att de är lättanvända. Och i framtiden kommer förpackningarna att kommunicera med patienten.

Nyligen publicerades lovande resultat för gamma-sekretashämmaren tarenflurbil vid Alzheimers sjukdom. I sommar väntas resultaten från en fas III-studie som för första gången kan visa om sjukdomsprocessen vid alzheimers går att bromsa. Studien kan också bli en indikation på om den omtalade amyloidhypotesen stämmer.

Monoklonala antikroppar är det hetaste spåret inom läkemedelsutvecklingen. Nu börjar även de stora företagen på allvar att satsa på området. Speciellt cancerområdet formligen exploderar med nya kandidater. Samtidigt finns en oro för att händelsen med antikroppen TGN1412 ska bromsa utvecklingen, en händelse som också har inspirerat till ett vidare säkerhetstänkande med nya samarbeten mellan läkemedelsföretagen.

1997 beskrev den amerikanske läkemedelskemisten Christopher Lipinski en tumregel för att prediktera oral utvecklingsbarhet av läkemedelsmolekyler. Regeln som kom att kallas ?Lipinski’s rule of five? anammades snabbt av läkemedelsindustrin och bidrog starkt till att öka medvetandet om absorptions- och löslighetsegenskaper vid screening av potentiella läkemedelsmolekyler. Regeln bidrog också till att skänka berömmelse till dess upphovsman, som numera anses vara något av en guru inom läkemedelsutvecklingen.

Tidig säkerhetsutvärdering av nya substanser blir en allt viktigare del av läkemedelsutvecklingen. I ett unikt initiativ har nu några av de största företagen börjat samarbeta för att ta fram säkerhetstester som hela industrin kan ha nytta av.

Ellen Vinge, docent och överläkare vid enheten för klinisk kemi och farmakologi, universitetssjukhuset i Lund: – Det är svårt att sia om framtiden, men inom cancerområdet kommer vi säkert få tillgång till bättre och mer skräddarsydda behandlingar. Ett område som det nu händer väldigt mycket inom är ?sällsynta sjukdomar?. Här tror jag att vi får […]

Inom cancerområdet sker nu en explosion av nya läkemedelskandidater. De nya läkemedlen behöver en helt ny diagnostik. Frågan är om sjukvården mäktar med all ny diagnostik som den nya generationens cancerläkemedel behöver.

Läkemedelsindustrin har haft svårt att utveckla nya kardiovaskulära behandlingsprinciper som överträffar succén med statinerna. Flera mindre framsteg har dock gjorts. Nu satsar man bland annat på nya sätt att behandla lipidrubbningar och arytmier.

Den starka traditionen inom läkemedelsformulering och drug delivery lever kvar inom Astrazeneca. När bolaget kraftsamlar resurser inom området blir det mindre fokus på plåster och salvor och mer på tabletter och förpackningsutveckling.

Det hör till ovanligheterna att man sysslar med cancerforskning inom apoteksvärlden. Men på Karolinska apoteket i Solna norr om Stockholm bedrivs en flergrenad och unik forskningsverksamhet inom cancerområdet. Ett av målen är att förbättra behandlingen vid olika tumörsjukdomar hos barn.

För fyra år sedan fick Lars Ekman sitt drömjobb när han blev chef för forskningen på läkemedelsföretaget Elan. Vad han inte visste var att bolaget stod inför sin största kris någonsin. Men efter en svår tid kan den tidigare Kabichefen se med tillförsikt på framtiden.

Aktiva transportmekanismer anses allt mer betydelsefulla för omsättningen av läkemedel i kroppen. Jämfört med enzymsystemen är området dock relativt lite utforskat. Ett samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet och Astrazeneca ska nu kartlägga de viktigaste transportproteinerna hos människan.

Proteomikbaserade teknologier har ökat möjligheterna att identifiera nya biomarkörer för att följa sjukdomstillstånd och behandlingseffekter. Inom läkemedelsindustrin ses biomarkörer som ett viktigt verktyg när beslut fattas om och hur läkemedelsprojekt ska fortskrida.

Plåster med tunna nålar på undersidan kan bli ett smärtfritt alternativ till insulin- och vaccininjektioner. Nålarna öppnar passager i det översta hudlagret för läkemedelsmolekyler som normalt inte kan passera genom huden. Flera kommersiella system med mikronålar finns, men de kliniska erfarenheterna är ännu skrala.

Antalet licensförskrivningar ökar kraftigt. Förra året tog Läkemedelsverket emot mer än 36000 licensansökningar ? en ökning med över 4000 sedan året innan och den högsta siffran någonsin. Stegringen beror delvis på att läkemedel dragits tillbaka från marknaden och nu förskrivs via licens.

Antalet licensförskrivningar ökar kraftigt. Förra året tog Läkemedelsverket emot mer än 36000 licensansökningar ? en ökning med över 4000 sedan året innan och den högsta siffran någonsin. Stegringen beror delvis på att läkemedel dragits tillbaka från marknaden och nu förskrivs via licens.