AstraZeneca ? slutet på svensk Läkemedelsindustri

Det är ingen tvekan om att affären mellan Astra och Zeneca kommer att påverka Läkemedelssverige ? om den blir av. Zenecas aktieägare sa den 18 februari tveklöst ja till affären medan Astras aktieägare har till den 18 mars på sig att fälla sitt avgörande.
Hittills har Investor (största ägaren i Astra), Föreningssparbankens aktiefonder Robur, Merita Nordbanken, SEB och Trygg Liv uttalat sig positivt om affären medan Aktiespararnas riksförbund har uttalat sig negativt och den näst störste ägaren (som inom parentes var den som fällde Volvo-Renault-affären) fjärde AP-fonden fortfarande avvaktar.
Även inom näringslivspressen går åsikterna isär där t ex Dagens Industri och Dagens Nyheters ekonomijournalister gör positiva analyser av affären medan Svenska Dagbladet och Affärsvärlden har varit negativa till affären i sina analyser.
Samtliga dessa värderingar och analyser är gjorda ur ett och samma perspektiv; aktieägarens, d v s kommer affären föra med sig att den nya AstraZeneca-aktien utvecklar sig bättre än den tidigare Astra-aktien skulle ha kunnat gjort. Detta är förvisso ett synnerligen centralt perspektiv när man bedömer affären, men inte det enda.
Ett, i Apotekarsocietetens ögon, minst lika intressant perspektiv är hur den föreslagna affären kommer att påverka läkemedelsforskningen och kunskapen om läkemedel i Sverige.
Alla är eniga om att Astra, å ena sidan, har den starkare forskningsportföljen av de båda men, å andra sidan, är det företag som är mest beroende av utgående patent inom en snar framtid. Men även om Astra har en starkare forskningsportfölj så är det ganska tunt med stora produkter som kommer att lanseras under de närmaste åren, samtidigt som även Zeneca har ett antal stora till medelstora produkter vars patent går ut inom kort. Så de två företagen är med andra ord ganska lika i dessa båda avseenden och de förstärker därmed också varandras svagheter.
Det innebär att när intäkterna från Astras Losec och Zenecas Zestril, Nolvadex och Diprivan börjar minska, efter att patenten har löpt ut i början av 2000-talet, har man sannolikt inte lyckats kompensera detta fullt ut med nya produkter. Detta samtidigt som de synergivinster som fusionen beräknas leda till, åtminstone under de första fem åren, sannolikt kommer att ätas upp av fusionskostnaderna. Detta innebär att den nya koncernledningen i London kan komma att stå inför ett nytt problem redan inom ett?två år: för att hålla aktiekursen och vinsten uppe måste de börja skära i kostnaderna, detta samtidigt som de är mitt uppe i fusionsarbetet.
Var kommer man då att hämta pengarna? Zenecas läkemedelsdel är mindre än vad Astra är och om man säljer ut Zenecas specialkemi (redan beslutat) och jordbrukskemi (sannolikt) så kommer Astra-delen i den nya koncernen att vara den större när besluten om kostnadsnedskärningar måste tas. Den större delen innebär också den större kostnaden i bolaget och därför är det rimligt att anta att en kostnadsneddragning i AstraZeneca kommer att drabba Astra-delen (läs Sverige) hårdare.
Eftersom en stor del av Astras kostnader är forskningskostnader (50 procent större än Zenecas) är det med stor sannolikhet här man kommer att skära mest. Enligt detta resonemang kommer alltså den föreslagna affären att resultera i ytterligare neddragning av svensk läkemedelsforskning (i kölvattnet av Pharmacia & Upjohns neddragningar). Detta vänder sig Apotekarsocieteten emot.
Vilka är då alternativen? Antingen bestämmer sig Astra för att klara sig på egen hand och tvingas med stor sannolikhet även då att skära i kostnaderna. Men det är i så fall något man kan kontrollera själva och kraftfullt börja med redan nu istället för att lägga den mesta av kraften på ett tungt fusionsarbete. Det finns heller ingenting som talar emot att Astra inte skulle klara sig själva ? det är det tionde största läkemedelsbolaget i världen med en försäljning i nivå med SmithKlineBeechams och en vinst som är dubbelt så stor som Pharmacia & Upjohns.
Det andra alternativet är en annan partner, en större och starkare partner än Zeneca som gör företaget mindre känsligt för Losec-patentets upphörande. Detta resulterar visserligen också i en utförsäljning, men då åtminstone till en part som kan klara Astra igenom de tuffa år som man har framför sig med bibehållen forskning.
Båda dessa alternativ är sannolikt bättre för att bevara och utveckla läkemedelsforskningen och kunskapen om läkemedel i Sverige.