Precis som det svenska fotbollslandslaget använder sig Astrazeneca av dubbelt ledarskap på forskningssidan. Vid sidan av Jan Lundberg, ansvarig för att upptäcka nya läkemedel, arbetar Martin Nicklasson med ansvar för läkemedelsutveckling på global nivå.
Redan tidigt i projekten arbetar avdelningarna hand i hand och Jan-Martins medarbetare, framför allt på den kliniska och farmacevtiska sidan, är involverade långt innan man har identifierat kandidatsubstanser.
– Mitt ansvar är att vara med i identifieringen av läkemedelskandidater, för att sedan utveckla dem ända fram tills dess att livscykeln är över. Det innefattar upptäckt, utveckling och marknadsföring. Dessutom ansvarar vi för att dokumentera produkten genom hela livscykeln, säger Martin Nicklasson, vars titel på traditionellt Astrazenecamanér lyder ?Executive Vice President of Global Drug Development?.
Vad är forskningsmässigt den viktigaste frågan på Astrazeneca i dag?
? Att vi kan ha en långsiktigt bärkraftig projekt- och produktportfölj, så att vi kan tillföra patienter, läkare och marknaden kontinuerligt nya läkemedel. Men för att göra det måste vi bli effektivare, eftersom produktiviteten blir sämre. Antalet nya läkemedel från ?big pharma? blir färre och kostnaderna skjuter i höjden.
Handlar det hela tiden om att effektivisera?
? Det handlar inte om att arbeta hårdare eller mer, utan att arbeta smartare. Därför måste vi så tidigt som möjligt kunna avgöra om en substans kan bli ett läkemedel, om det vi gör i våra försök kan överföras till en sjukdom. Det handlar om att tidigare skilja agnarna från vetet, istället för att ta substansen till senare faser.
Är ni bra på det då?
? Jag tror att vi tillhör de bästa i världen. Vi har lyft upp frågan på vår gemensamma agenda i hela företaget så att våra anställda är medvetna om det. Vi tar initiativ genom att fråga våra forskare hur vi kan arbeta smartare, annorlunda och mer integrerat över disciplingränserna, samt genom att införa nya tekniker.
Trots att ni ligger i topp måste ni alltså bli ännu mer effektiva?
? Ja, eftersom framtidens vinnare inom läkemedelsindustrin är de som tidigt kan identifiera och kontinuerligt leverera nya värdefulla läkemedel till marknaden. Det måste hela tiden vara ett jämnt flöde. Vinnarna blir de som är mest effektiva och produktiva i en hårdnande extern konkurrens.
Var står Astrazeneca forskningsmässigt om 5-10 år?
? Vår målsättning är att bli bäst bland läkemedelsföretagen när det gäller att ta fram för omvärlden betydelsefulla läkemedel.
I dag finns starka krafter i samhället som inte vill betala för nya dyra läkemedel?
? Omvärldens syn på läkemedel och innovation blir hårdare. Det är prispress på många marknader där myndigheter försöker hålla nere kostnader. Det är fullt förståeligt men jag tror att man sparar kortsiktigt och på fel sätt. Det bekymrar både mig och andra att läkemedel ses som en börda.
? Innovation är ingen ?big bang? som händer över en natt. Det är stegvisa förbättringar av vad du en gång hade. Frågan är om den förbättringen är värd något? Om man vill betala för det? Det är vår uppgift att på bästa sätt visa att innovationen inte bara är en kostnad för samhället utan en vinst. Det kan vara av stort värde för en patient att sänka sina farligt höga kolesterolvärden på fyra veckor istället för på sex månader.
Vad gör ni åt det?
? Vi har inlett diskussioner med politiker och regeringar i hela världen om vilka villkor och vilken syn som samhället bör ha på läkemedelsbehandling och på hälso- och sjukvård. I dag är man fångad i ett system där folk budgeterar kostnader på olika ställen i samhället, som inte kommunicerar med varandra. Politikerna förstår det här men de vet inte riktigt var de ska börja.
Finns det risk att forskningen lämnar Sverige när andra länder rycker fram?
? Vi har mot alla odds ökat antalet forskare och personal i Sverige. Men om företrädare för regering och statsmakter inte tycker att det vi gör är viktigt för samhällets välbefinnande och tillväxt får vi se över var vi kan få valuta för vårt arbete. Det finns i dag inga som helst planer att lämna Sverige. Däremot kan nysatsningarna ske i andra delar av världen eftersom det handlar om var vi så snabbt som möjligt kan hitta den kompetens som vi behöver. Det är hela tiden en balansgång mellan de olika delarna i världen. Astrazeneca kommer fortfarande vara kvar i Sverige om 5-10 år men det kanske jobbar fler med utländsk bakgrund hos oss.
Måste ni importera kompetens från andra länder till Sverige?
? Vi söker alltid efter de bästa vi kan få. När vi annonserar jobb går vi ut på nätet och i ledande vetenskapliga tidskrifter. På vissa jobb får vi hundratals ansökningar från hela världen. Om jobbet är placerat i Sverige, och det är en person från Kina, England eller USA som är bäst, så är den personen välkommen till Sverige. Vi har stora grupper i Lund, Mölndal och Södertälje som är utländska medborgare som har jobbat hos oss i många år. Det är en fantastisk smältdegel.
Vilken kompetens är det ni saknar som ni måste importera?
? De vi kan hitta i Sverige som uppfyller de kriterier som jobbet ställer mäter sig kvalitativt mycket väl med utländska forskare. Problemet är mängden. Vi kanske behöver 40 kemister, men det är inte säkert att det finns så många i Sverige med just de spetskunskaper som vi behöver.
Håller den svenska högskoleutbildningen måttet i dag?
? Det syns inte i morgon, men långsiktigt är jag allvarligt bekymrad över att man från regeringen inte har insett att vissa länder har sprungit ifrån oss. Om 10-15 år märks det att vi inte satsar i dag. Det finns för mycket regionalpolitisk hänsyn i Sverige när man sätter upp högskolor i varenda liten stad. Vi har inte råd att plottra bort Sveriges samlade kompetens på för många små ställen, utan vi måste kraftansamla runt de stora utbildningssätena för att få kritisk massa för att kunna bedriva världsklassig forskning och utveckling. Vad det gäller anslagen från statsmakterna måste det satsas mycket mer än i dag.
Forskningsmässigt inom Astrazeneca, vad är du mest nöjd med?
? Runt millennieskiftet var det många som var bekymrade över Astrazenecas framtid. Stora produkters patent var på väg att gå ut, bland annat Losec, Nolvadex, Zestril och Plendil. Totalt motsvarande de runt 6 miljarder dollar i försäljningsvolym. Man förutsåg ett kraftigt fall i försäljning och spådde att vi måste spara och dra ner. Men vår forskning lyckades tillföra nya och bättre läkemedel som gjorde att vi lyckades fylla det gapet som dessa produkter stod för försäljningsmässigt.
Någon speciell produkt du är särskilt nöjd med?
? Jag är väldigt nöjd med Nexium, trots att många människor var tveksamma när vi gick ut och sa att vi har något som är ännu bättre än Losec. Omvärlden sa då att det var ett marknadstrick, ett sätt att tjäna ytterligare pengar. Men tänk då på alla de läkare som varit med och provat ut läkemedel och som verkligen sett patienterna. Det var en oerhörd uppförsbacke att förklara för massmedia och börsanalytiker att det här verkligen tillför något nytt.
? Ibland var det väldigt smärtsamt, personligt, för det var en trovärdighetsfråga. Dessutom var debattens proportion enorm i Sverige, utomlands var det knappt någonting. Det avspeglar också att frågor kring Astrazeneca tenderar att bli mycket större i Sverige än i andra länder.
Har ni lärt er något av den kritik ni fick?
? Ja, det har vi. Vi måste vara mer försiktiga när vi kommunicerar i ett tidigt skede, vad det nya läkemedlet kan tillföra.
Då kanske ni ska hålla en lägre profil?
? Men samtidigt kräver marknaden informationen. Eftersom vi är ett börsnoterat bolag kan vi inte undanhålla marknaden vad som kallas börspåverkande information.
Hur många produkter måste Astrazeneca lansera varje år för att fortsätta med tillväxten?
? Av tre produkter som når marknaden får du tillbaka pengarna på en av dem. Hittills har vi lyckats med att komma ut med en helt ny produkt per år sedan sammanslagningen med Zeneca. Samtidigt fortsätter vi att uppfinna och ser till att bredda användningen av våra befintliga läkemedel. Det är också viktigt för att skapa tillväxt. Därför är det mindre viktigt att säga att vi måste lansera ett eller två eller tre nya läkemedel om året.
Blir kraven på Astrazeneca och forskningen tuffare i framtiden?
? Ja, men det är inget som vi tycker är besvärligt. I en väldigt nära framtid kommer myndigheter att kräva av oss att vi redan från början kan visa vilket värde det här nya läkemedlet tillför vid behandling. Vi måste designa våra prövningar på ett sätt så att vi kan lägga fram objektiva resultat för andra att bedöma utifrån sina förutsättningar. Vi måste visa att patienten kommer att leva längre och må bättre för att vi sänker blodtrycket några extra millimeter.
Hur ofta är du ?ute i verkligheten? och pratar med vanliga medarbetare?
? Senast för två dagar sedan, men tyvärr för sällan. Det är en del av att vara global chef, folk förutsätter att du är synlig men du kan aldrig tillfredsställa alla. När jag kommer till en forskningsanläggning, förutom att ha möte med ledningsgruppen, ett forskarteam eller ett projekt, försöker jag alltid träffa personer jag inte träffat tidigare och sitta ner och lyssna på vad de har för funderingar.
Skulle du vilja bedriva forskning själv?
? Forskningen var den roligaste tiden, det var verkligen ett skapande. I dag känns det oerhört hedrande att få vara med och leda en så fantastiskt kompetent organisation. Jag tror att vår samlade kompetens, bara här i Sverige, motsvarar ett par universitet i form av professorer, docenter och doktorer som vi har anställt.
? Mitt arbete innebär att hålla mig informerad kring hur projekten löper, genom diskussioner kring strategier hur vi ska utveckla verksamheten. Det ger mig väldigt mycket insikt om hur vetenskapen går framåt i företaget. Även om Astrazeneca är stort känner jag att jag ändå har kvar närheten till forskningen.