Majoriteten av läkemedel för barn upp till 18 år är för behandling av andningsorganen, visar siffror från Socialstyrelsen. År 2014 fick drygt 380 000 barn minst ett sådant läkemedel och totalt gavs nästan en miljon läkemedel inom kategorin.
Den näst vanligaste läkemedelsgruppen för barn 2014 var antiinfektiva läkemedel för systemiskt bruk, det vill säga antibiotika, följt av läkemedel för behandling av nervsystemet, till exempel ADHD-läkemedel och antiepileptika.
I lagrådsremissen, det vill säga det underlag som låg till grund för lagrådet när det fattade beslut om lagändringar inför införandet av kostnadsfria läkemedel för barn, redovisas dock läkemedelsanvändningen för barn 0-19 år. För läkemedelsgruppen ”nervsystemet” är antalet barn som fått ett sådant läkemedel och antalet läkemedelsexpedieringar 30 procent högre än för åldersgruppen 0-17 år, som åtgärden omfattar.
Anledningen till felrapporteringen beror enligt Petter Odmark, analyschef på socialdepartementet, att det endast är siffror för barn 0-19 år som går att ta ut på egen hand från Socialstyrelsens register.
Läkemedelsvärlden gjorde samma erfarenhet, men efter ett telefonsamtal till Socialstyrelsens statistikavdelning fick vi kort därefter uppgifterna fördelade på åldersgruppen 0-17 år.
Varför hämtade ni inte hem uppgifter för 0-17 år när det är den ålderskategorin åtgärden gäller?
– Jag vet inte. Det handlade mest om storleksordningen på andelen och då var 0-17 år eller 0-19 år inte så viktigt, säger Petter Odmark.
Ser du något problem med att siffrorna i lagrådsremissen inte helt korrekt redovisar uppgifter om barn 0-17 år?
– Nej, det viktiga är att de illustrerar att hälften av alla barn i Sverige får läkemedel. Det finns ingen anledning att tro att det skulle bli någon väsentlig skillnad om man exkluderade åldersgruppen 18-19 år.
Det var i mitten av december som riksdagen klubbade igenom regeringens förslag om kostnadsfria läkemedel för barn upp till 18 år. Syftet är enligt regeringen att jämna ut de påverkbara hälsoklyftorna i samhället. Åtgärden, som beräknas kosta 400 miljoner kronor per år, omfattar receptförskrivna läkemedel och förbrukningsvaror inom läkemedelsförmånen och är generell. Det innebär att den gäller för alla barn upp till 18 år, inklusive asylsökande barn och ungdomar.
– Det går inte att se i något system hur många som innan reformen behövde välja bort läkemedel eller där man kände en osäkerhet, säger Helena Paues, pressekreterare på socialdepartementet.
Till och med den 31 december 2015 ingick läkemedel för barn i kostnadstrappan i förmånssystemet. Läkemedelskostnaden för samtliga barn i en familj lades ihop och den totala självkostnaden var då som högst 2 200 kronor per år (Källa: Fass).