Även om det finns många likheter är astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, två helt olika sjukdomar. Astma debuterar ofta i ungdomsåren och beror på allergi och/eller ärftlighet. Kol debuterar däremot ofta efter 40 års ålder och beror nästan uteslutande på rökning.
? De har många grundläggande skillnader, säger Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Lunds Universitetssjukhus.
? Men de kan ändå vara svåra att skilja åt i kliniken.
Det visar bland annat en ny amerikansk/brittisk studie som presenterades på den europeiska lungkongressen ERS i Glasgow i början av september. I studien deltog 597 patienter som var 40 år eller äldre. Alla hade någon form av lungbesvär, men ingen av dem hade tidigare diagnosen kol. En spirometriundersökning visade att 40 procent led av kol. Av dessa hade 51,5 procent istället fått diagnosen astma, 10,6 procent hade inte fått någon diagnos alls och 37,9 procent hade fått någon kolassocierad diagnos som exempelvis bronkit eller emfysem.
Måste kunna spirometri
Vid kol föreligger en mer eller mindre ständig obstruktion till skillnad från astma där obstruktiviteten är episodisk. Kol är en allvarligt fortskridande sjukdom som kan leda till kronisk respiratorisk insufficiens. Astma är också en obstruktiv inflammatorisk sjukdom, men där varierar obstruktionen på ett helt annat sätt.
Båda sjukdomarna har inflammatoriska inslag, men den inflammatoriska reaktionen skiljer sig. Vid astma är inflammationen väldigt känslig för inhalationssteroider, medan den vid kol är betydligt mindre känslig för steroider. Det beror på att olika immunförsvarets celler tar sig till inflammationen.
? Vid astma är det framför allt eosinofila vita blodkroppar som är inblandade, medan det vid kol är neutrofila vita blodkroppar, säger Claes-Göran Löfdahl.
Därmed är det också ett möjligt sätt att särskilja sjukdomarna på cellulär nivå. Men den vanliga allmänläkaren på vårdcentralen behöver enklare diagnoshjälpmedel, som en spirometer.
? Det ger en bra möjlighet att skilja mellan astma och kol. Enda kruxet är att doktorn måste kunna utföra en spirometriundersökning.
Ett sista alternativ kan vara att sätta in behandling på patienten.
? Inhalationssteroider är effektiva vid astma, men har liten effekt vid kol, säger Claes-Göran Löfdahl.
Lungorna blir uppblåsta
Annika Roquet är biträdande medicinsk chef på Boehringer Ingelheim. Hon är också specialist i lungmedicin och allergisjukdomar och har tidigare arbetat på lungkliniken på Karolinska Sjukhuset i tolv år.
Hon menar att kol är en betydligt mer allvarlig sjukdom än astma.
? Astmapatienter kan vara helt friska emellanåt, utan några som helst symtom. Kolpatienter har alltid en sänkt lungfunktion, som dessutom långsamt försämras, säger Annika Roquet.
Kolpatienter har ofta ett inslag av emfysem. Därmed rubbas balansen mellan de elastiska krafterna i lungor och bröstkorg. Luftvägarna sjunker samman och gasutbytet försämras.
? De patienterna blir ofta ?uppblåsta? och har en ytlig andning där utandningen försvåras, säger Annika Roquet.
Många kolpatienter drabbas även av så kallad ?air trapping?. Eftersom de inte kan tömma lungorna helt vid utandning, stannar en viss mängd luft hela tiden kvar i lungorna. Patienterna kan därmed inte heller andas in så mycket ny luft. Det leder till att de känner sig andfådda och kan få svårt att utföra enkla fysiska aktiviteter som att gå i trappor.
Rökstopp bästa behandling
Astma och kol har helt olika prognos. Astma behandlas vanligtvis vid ett tidigare stadium, kolsjukdomen vid ett senare eftersom den vanligen upptäcks senare.
? Därmed är prognosen god för dem med astma och betydligt sämre för dem med kol, säger Claes-Göran Löfdahl.
En avgörande skillnad mellan sjukdomarna är deras behandling. När astmapatienter med inhalerade steroider och betastimulerare kan bli i princip helt besvärsfria är kolbehandling symtomatisk och syftar till att minska andfåddhet och antalet försämringstillfällen.
? I grunden är det mycket astmaläkemedel som används på kol. De fanns tillgängliga tidigt, har testats och man har funnit viss effekt på kol, säger Tommy Ekström, medicinsk rådgivare på Astrazeneca.
Men i dag finns två läkemedel speciellt framtagna för kolbehandling.
Vid symtom kan ipratropiumbromid (Atrovent) alternativt tiotropium (Spiriva) och långverkande beta 2-stimulerare prövas. Inhalationssteroider kan prövas vid frekventa försämringstillfällen.
Eftersom kol nästan uteslutande orsakas av rökning är rökstopp den bästa behandlingen. Det är också den enda åtgärd som hejdar sjukdomsprocessen.
? Vi använder framför allt luftrörsvidgare i form av betastimulerare, men prövar även inhalationssteroider. Där har vi sett en viss effekt på slemproduktionen i studier.
? Men i dagsläget vet vi inte om vi påverkar långtidsförloppet i kol med tidig behandling. Vi vet bara att vi minskar antalet försämringstillfällen, antalet sjukhusvistelser och patientens livskvalitet.
Det pågår dock mortalitetsstudier på svårt sjuka kolpatienter.
? Men de är inte klara förrän om tre till fem år, säger Claes-Göran Löfdahl.
Han menar också att det finns ett stort behov av nya effektiva läkemedel, framför allt för att behandla kol.
? Vi behöver läkemedel som även påverkar prognosen. Det är på gång men det dröjer fem till tio år, säger Claes-Göran Löfgren.