Året startade, som Läkemedelsvärlden tidigare har sammanfattat, med sex nyhetstäta månader där bland annat vacciner, det nya spårningssystemet för läkemedel och läkemedelsbrister gav många rubriker. Och det andra halvåret 2019 blev inte mindre händelserikt. Här kommer en tillbakablick.
Crispr och Scheele
Intresset för gensaxen Crispr/Cas9 var fortsatt stort. Än har tekniken fått störst genomslag inom den biomedicinska forskningen på cellinjer och försöksdjur. Vid Umeå universitet använder forskare Crispr-tekniken för att med hjälp av zebrafiskar förstå uppkomsten den ovanliga cancerformen rabdomyosarkom.
Även på Scilifelab i Solna använder forskarna Crisr/Cas9 för att försöka förstå uppkomsten av cancer, men än så länge “bara” på cellinjer.
I november kom dock de första interimsresultaten där Crispr/Cas9 använts i kliniska studier. Tekniken har testats på patienter med de ärftliga blodsjukdomarna beta thalassemi och sickelcellanemi. Resultaten gällde bara två patienter men visade både säkerhet och effekt vid analystillfället. Fortfarande återstår dock mycket forskning innan tekniken kan användas som klinisk behandling.
Även på “hemmaplan” satte Crispr/Cas9 stort avtryck under året. I januari utsågs den franska forskaren och professorn Emmanuelle Charpentier till 2019 års Scheelepristagare för sina upptäcker av gensaxen. I slutet av november delades utmärkelsen ut i samband med ett heldagsseminarium till pristagaren ära och med efterföljande vinnarmiddag på Apotekarsocieteten. Dagen innan medverkade Emmanuelle Charpentier vid sammankomsten Young scientist day där hon träffade och diskuterade Crispr/Cas9 med unga forskare.
Försiktigt hopp om ny Alzheimerterapi
I november godkände Kinas läkemedelsmyndighet läkemedlet oligomannat som behandling av mild-måttlig Alzheimers sjukdom. Det var det första godkännande i världen av ett nytt Alzheimerläkemedel på över 15 år. Nu planerar tillverkaren Shanghai green valley kliniska prövningar även i Europa och USA för att kunna få godkännande även på dessa marknader. Svenska Alzheimerexperter var försiktigt positiva till det kinesiska godkännandet och såg med intresse fram emot resultat av de fortsatta studierna.
Även en annan möjlig framtida Alzheimerbehandling väckte uppmärksamhet under hösten. Det var läkemedelskandidaten aducanumab som oväntat togs till nåder igen av amerikanska Biogen och japanska Eisai, som tidigare under året lagt ned utvecklingen på grund av bristande effekt i fas III-studierna. Nya analyser visade mer hoppfulla resultat och företagen återupptog forskningen.
Satsningar mot antibiotikaresistens
Kampen mot antibiotikaresistens väcker sakta allt bredare engagemang och har skapat sig en stabil plats på den globala hälsopolitiska agendan. Världshälsoorganisationen, WHO, har skapat en särskild fond som ska hjälpa behövande länder att komma i gång med arbetet mot antimikrobiell resistens, AMR.
Sverige har som en av de första nationerna att satsa i fonden bidragit med 20 miljoner kronor. Vid ett seminarium under hösten gick fyra ministrar tillsammans ut och talade om denna och andra svenska satsningar mot AMR.
Vetenskapsrådet lanserade också ett nytt tioårigt forskningsprogram kring AMR.
Vi på Läkemedelsvärlden fortsatte tillsammans med Apotekarsocieteten att bidra till diskussionen genom våra frukostmöten.
Försörjningskris 1 och 2
Det många kommer att minnas av hösten 2019 är försörjningskrisen som slog ut delar av sjukvården i fem regioner. Brist på sjukvårdsmaterial ledde bland annat till mängder av inställda operationer. Apotekstjänst, som skulle ha levererat materialet, visade sig också ha slarvat bort narkotikaklassade läkemedel.
En av krisens politiska följder blev ett tilläggsuppdrag till en statlig utredning.
Det växande problemet med läkemedelsbrister på apoteken och i sjukvården fortsatte att skapa rubriker. Bland annat varnade det nationella nätverket Strama för att brister på viktiga antibiotika kan leda till ökad antibiotikaresistens. Och Läkemedelsföreningen Lif efterlyste en central funktion som snabbt kan analysera restnoteringar och hantera dem som är kritiska.
Många vaccinnyheter
Efter flera år av utredande och politiska långbänkar beslutade regeringen att cancerskyddande vaccin mot humant papillomvirus, hpv, ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet även för pojkar.
Flera länder har redan infört obligatorisk vaccinering mot mässling. Och från och med nästa år är det Tysklands tur. Detta är dock inte aktuellt i Sverige på grund av en god vaccintäckning med nuvarande system.
Och Facebook tog ett beslutsamt grepp mot spridningen av falsk vaccininformation. Numer omdirigerar Facebook den som söker innehåll av karaktären vaccinmotstånd till sidor med vetenskapligt baserat innehåll.
Ja och nej till genterapier
En av de två godkända genterapierna mot ärftlig transtyretinamyloidos, Skelleftesjukan, införs i Sverige efter klartecken från NT-rådet. Detta efter prisförhandlingar som ledde till att rådet bedömde Tegsedi (inotersen) som kostnadseffektivt.
Däremot sade NT-rådet nej till svenskt införande av genterapin Luxturna (voretigen neparvovek) mot en sällsynt form av ärftlig blindhet. NT-rådet ansåg inte att terapin är kostnadseffektiv.
Kontrovers om östrogen
En forskargrupp skrev i en uppmärksammad studie i Lancet att hormonbehandling sedan 1990 har orsakat omkring en miljon fall av bröstcancer i västvärlden.
Svenska experter var oense om slutsatserna i studien. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet, var starkt kritisk. Hon varnade för att kvinnor i onödan kan bli skrämda att avstå från hormonbehandling trots svåra besvär.
Nobelpris till trio
Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi delades mellan William G. Kaelin, Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter om cellers anpassning till syrebrist. Upptäckter som bland annat väntas få stor betydelse inom cancerbehandling.
Nya läkemedel nådde marknaden
I oktober gav den europeisk läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté CHMP tummen upp för två emotsedda läkemedel: ebolavaccinet Ervebo och depressionsbehandlingen Spravato (esketamin). De formella godkännandena kom sedan under december. Utvecklingen av ebolavaccinet har Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare i en intervju med Beth-Ann Coller, som har lett utvecklingen av vaccinet på läkemedelsbolaget MSD.
I december godkändes till mångas förvåning ett omega 3-läkemedel för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Läkemedlet Vascepa består av fiskleveroljan eikosapentaensyra (EPA) i hög dos. Metastudier av kosttillskott med omega 3 har inte kunnat visa på någon hjärt-kärlskyddande effekt. En förklaring tros vara att halten eikosapentaensyra i dessa är för låg.
På nya (och gamla) jobb
Regeringen utsåg Agneta Karlsson, tidigare statssekreterare vid socialdepartementet, till ny generaldirektör hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Hon tog över efter Sofia Wallström som gick till GD-jobbet vid Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Johan Carlson fick sitt uppdrag som generaldirektör på folkhälsomyndigheten förlängt till 31 mars 2021.
Apotekarsocieteten välkomnade vice vd och ny verksamhetschef Maria Mårfält som för Läkemedelsakademin.