Människor blir inte bara sjuka under kontorstid. Vi blir sjuka under dygnets alla timmar. För att få behandling är vi däremot i princip hänvisade till just kontorstid, åtta till fem, måndag till fredag. Övrig tid ska vi helst ringa ett 020-nummer, ta något smärtstillande och vänta till måndag morgon när vårdcentralen öppnar. Problemet är att när man kommer dit är det redan knökfullt av alla andra som har genomlidit helgen.
En lösning på detta kan vara att helt enkelt ändra på öppettider, arbetstider och tillgängligheten på serviceinrättningar, som vårdcentraler och apotek, för att ge bättre service när vi behöver den. Ett mer realistiskt alternativ kan vara att differentiera öppettider mellan olika apotek och vårdcentraler.
Några kan öppna klockan sex på morgonen och stänga klockan tre på eftermiddagen. Andra öppnar vid lunchtid och stänger först klockan 21. Ytterligare andra kanske ska ha öppet dygnet runt. Kanske ska man också vara tuffare i att differentiera när folk får komma. Barnen direkt på morgonen, pensionärer mitt på dagen och yrkesarbetande och singlar på kvällen.
Kommen så här långt i att skriva denna ledare läser jag en artikel i Landstingsvärlden, nr 13-14/02, med titeln ?3-3 ? alla vann på nytt schema?. Den är skriven av Catarina Gisby och ingressens första mening lockar mig, med anledning av det jag precis skrivit; ?Vårdcentralen i Fellingsbro är öppen veckans alla dagar.? Det går genom att jobba tre dagar och sen vara ledig tre dagar.
Tyvärr är man sällan först med en idé, men ?Heureka!? ändå. Jag har fått vatten på min kvarn, systemet är redan testat.
Vårdcentralen hade bara en läkare. Det fanns en tjänst till men ingen ville ha den. Några hårfrisörskor i samhället hade redan prövat 3-3?modellen så läkaren tänkte: ?Det kan väl vi också?. En annan läkare tog tjänstledigt från sin 5-2?tjänst och tog den andra tjänsten. En del, men inte alla, i den övriga personalen, har gått över till den nya ?tideräkningen? och sannolikt permanentas modellen till hösten.
En effekt är att den totala arbetstiden minskar något samtidigt som man behåller sin lön. Men trots höjda lönekostnader går verksamheten ändå bättre än budget, tack vare att sjukskrivningarna har minskat. På ett äldreboende i Lindesberg gick sjukfrånvaron ner med så mycket som 70 procent. Tala om succé!
De som arbetar enligt modellen tycker att de arbetar effektivare, att det är en jämnare rytm, att de varvar ner bättre under ledigheten och får mer tid till familjen. Även patienternas reaktion är positiv. De uppskattar att kunna träffa doktorn även lördagar och söndagar och ingen behöver söka akut till jourcentralen.
När vi i dagarna matas med uppgifter om sjukskrivningar för 320 miljarder kronor, 12 gånger mer än vad det såldes receptbelagda läkemedel för under 2001, vore det korkat att inte testa ett system som sänker sjukskrivningen med 70 procent. När Apoteket AB:s vd Stefan Carlsson skriver böcker tillsammans med Bodil ?Tio tankar om tid? Jönsson för att lansera det nya Apoteket AB och för att stimulera till eftertanke och samtal, tycker jag att man ännu mer borde testa ett sånt här system.
Apotekspersonal som mår bättre och som är mindre stressad kommer att göra färre fel och ge bättre information till patienterna. Det innebär sannolikt en bättre och mer rationell läkemedelsanvändning.