Är priskriget på läkemedelsmarknaden bara av godo?

Läkemedelsreformerna som genomfördes från den 1 oktober har lett till priskrig på läkemedelsmarknaden. De stora läkemedelsbolagen har börjat sänka priset på originalpreparat som är utsatta för generisk konkurrens, och generikaföretag och parallellimportörer följer efter. Läkemedlen blir billigare, men enligt vissa bedömare kommer detta att leda till högre priser på originalläkemedel och att generikaföretag slås ut.

27 okt 2002, kl 00:00
0

Annons

Richard Bergström
vd, LIF

Reformen har haft den förväntade och önskade effekten. ”Priskriget” handlar oftast om enstaka kronor och ställer till bekymmer för både företag och apotek i fråga om lagerhållning. Generikabolag och parallellhandlare vågar inte ha för stora lager, vilket kan resultera i bristsituationer. Risken är stor att patienterna får gå från apoteket utan vare sig dyrt eller billigt läkemedel. Originaltillverkarna kommer i möjligaste mån försöka att ”ställa upp”. Men alla parter har ett ansvar för en god läkemedelsförsörjning.

Margit Gennser
riksdagsledamot (m) 1982-2002

Priskrig ger snabba prisändringar. Ett recept som gäller fyra inköp kan ge fyra olika läkemedel. Risken för förväxlingar ökar. Sjukvården och läkemedelsbranschen drabbas av diverse merkostnader. Konkurrensen försvagas allt eftersom företag slås ut och prisnivån stiger igen. Innan dess kan dock priserna på innovativa läkemedel ha höjts. FoU-riskerna ökar ju, när en produkts ekonomiska livslängd minskar. Förvånande? Nej, så fungerar regleringar.

Mikael Hoffmann
chef, Läkemedelsenheten, Östergötland

På en välfungerande marknad finns bland annat väl informerade aktörer som agerar rationellt samt inget monopol. Bristande information till och låg prismedvetenhet hos förskrivare har medfört onödiga kostnader för patienten samt få incitament att sänka priser. Generikautbyte kan kompensera detta men riskerar att leda till oligopol och prissamverkan där stora koncerners generikadotterföretag kan konkurrera ut mindre uppstickare. Utbyte förvirrar – därför måste patienterna kräva att sjukvården skall få hantera en personlig läkemedelslista.

Barbro Westerholm
ordförande SPF

Syftet med läkemedelsreformerna var att få effektivast möjliga användning av våra gemensamma skattepengar. Det blir nu viktigt att följa om syftet uppnås och vilka eventuella effekter som följer i kölvattnet, till exempel om farhågorna om högre priser på originalläkemedel besannas eller kan avfärdas. Utan fakta blir det bara tro och tyckande om effekterna.

Jan-Erik Ögren
sjukhusapoteket, Skellefteå

Alla länder är oroade över denna snabba kostnadsökningstakt för läkemedel. De tar en allt större andel av totala Hälso- och sjukvårdskostnaderna. I Sverige bränns, kastas läkemedel, som inte kommit till användning för 2-5 miljarder kronor varje år. Något måste göras. Denna gång blev det priskrig vilket för flertalet är bra men säkerheten i läkemedelsanvändningen, särskilt för äldre med många (generiska) läkemedel kan äventyras och på sikt äta upp stora delar av inbesparingen.