De flesta experter förutspår att covid-19-spridningen efter omikronvågen kommer att gå in i en så kallad endemisk fas. Det vill säga en fas där smittspridningen ligger på en stabil nivå och varken ökar eller minskar. Tack vare vaccinationerna och att så många nu smittas med omikron får vi hög immunitet i befolkningen. Smittspridningen väntas därför gå ned till en låg nivå och stabilisera sig där, i alla fall i Europa.
Men hur varaktig kan den endemiska fasen i så fall bli – är det, som många hoppas, verkligen slutet på pandemin som vi siktar?
– För att vi ska kunna ligga kvar i en endemisk fas krävs att det inte uppstår någon ny virusvariant som ändrar på spelreglerna, svarar Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.
– Sannolikheten för att en sådan variant kommer är nästan omöjlig att uttala sig om.
”Endemisk ett missbrukat ord”
Allt fler länder minskar nu på sina smittskyddsrestriktioner eller häver dem helt. Danmarks hälsominister har meddelat att alla restriktioner i landet lyfts från 1 februari. De anses inte längre nödvändiga eftersom människor inte blir allvarligt sjuka i covid-19 i samma grad som tidigare trots galopperande smittsiffror.
Även Sveriges socialminister Lena Hallengren, S, har flaggat för att en avveckling av de svenska restriktionerna kan komma om två veckor. Detta om smittkulmen då är nådd och läget har stabiliserats.
Men det finns forskare som är oroliga att politiker och myndigheter nu ska sänka garden mot covid-19 för snabbt. Att de ska feltolka läget och agera som att covid-19 i en endemisk fas blir ofarlig. ”Endemisk har blivit ett av pandemins mest missbrukade ord”, skriver till exempel en brittisk virologiprofessor i en aktuell artikel i Nature. Där framhåller han också att vi har många farliga infektionssjukdomar i världen som sedan lång tid är just endemiska. Två exempel är malaria och tuberkulos.
Betyder inte att viruset utrotas
Professor Joakim Dillner instämmer i att det verkar finnas en del missuppfattningar om vad termen innebär.
– Jag har märkt att många verkar tro att det betyder att covid-19 är utrotad om den blir endemisk. Men i själva verket betyder det bara att smittan finns kvar men inte längre fluktuerar i vågor, säger han.
– Faktum är att vi enligt alla definitioner redan har haft en typisk endemisk covid-19-fas i Sverige, även om det inte var någon som uttalade det då. Från mitten av september till slutet av november 2021 låg smittkurvan alldeles platt och vi hade ungefär ett dödsfall om dagen. Det berodde på att så många var immuna då. Det var nästan så man började undra om spridningen skulle gå ned till nästan ingenting.
Sverige har redan haft en endemisk fas
I stället kom omikronvarianten och förändrade bilden helt. Och Joakim Dillner påminner om att liknande saker hänt även tidigare under pandemin. Han talar om Storbritannien där smittspridningen i april i fjol hade minskat så mycket att regeringen slog fast att sjukdomen var att betrakta som endemisk.
– Sedan kom deltavarianten och Storbritannien fick en epidemi igen. En endemisk fas är ingen garanti för att en epidemisk smittspridning inte kan komma tillbaka.
Denna inbyggda osäkerhet gör att Joakim Dillners prognos för den sannolika covid-19-utvecklingen inte sträcker sig längre fram än till i höst.
– Omikron går nu över jorden så ruskigt snabbt att det troligen byggs upp en immunitet hos stora delar av världens befolkning. I Sverige hade vi dessutom redan före omikron en relativt god immunitet tack vare vaccineringen. Nu har väldigt många haft infektionen de sista månaderna och vi får snabbt en befolkningsimmunitet.
– Det gör det väldigt sannolikt att vi inom en snar framtid, kanske framåt mars, går in i en endemisk fas med mycket låg smittspridning. Med lite tur kan vi till och med komma ned till noll i antalet nya fall under sommaren eftersom covid-19-viruset har mycket svårare att sprida sig under den årstiden.
Smittspårning blir viktigt verktyg
Förutsatt att vi slipper nya virusvarianter som är så annorlunda att de drastiskt förändrar förutsättningarna att hantera viruset, kan den endemiska fasen sedan fortsätta under lång tid, menar Joakim Dillner. Med hjälp av vaccinationer i den omfattning som visar sig nödvändig, samt testning och smittspårning när det dyker upp fall, kan samhället då se till att smittkurvan fortsätter att vara platt, så nära noll som möjligt.
– Med nuvarande smittspridning är det meningslöst att försöka testa alla. Men i en endemisk fas är testning och smittspårning ett viktigt verktyg.
Det finns också en diskussion bland beslutsfattare och sakkunniga om huruvida man bör nöja sig med att stanna i en endemisk fas eller försöka nå total utsläckning av spridningen, berättar Joakim Dillner.
– Men de flesta anser att det skulle kräva alldeles för stora insatser att satsa på utsläckning och att resultatet är för osäkert. Det räcker med en enstaka resenär från ett område där spridning fortfarande pågår för att få in smittan på nytt.
