För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta kommer vi på Läkemedelsvärlden att uppmärksamma genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi tillbaka på en artikel om vaccinering mot rabies. I dag gör vi en tillbakablick till en artikel som handlar om arbetslöshet bland receptarier.
Arbetsmarknaden för farmaceuter, som är ett samlingsnamn för apotekare och receptarier, har förändrats fram och tillbaka under årens lopp. Avregleringen av apoteken 2009 ledde till att det tillkom cirka 200 nya apotek och det har sedan dess funnits en ökad efterfrågan på framförallt apotekstekniker och receptarier.
Om man blickar tillbaka till 1971 såg det dock annorlunda ut. Enligt en artikel i Svensk farmaceutisk tidskrift fanns det då 300 arbetslösa receptarier. Dessutom tillkom ”en dold sysselsättningsbrist bland äldre receptarier med outtalade önskemål att få återgå till sitt yrke”, skriver tidningen.
Svensk farmaceutisk tidskrift gör i sin tur också en tillbakablick till 1946, då receptarieyrket ”uppfanns”. Det året infördes nämligen en provisorisk uppdelning i A-elever och B-elever vid elevantagningen, skriver tidningen. Båda grupperna skulle avlägga farmacie kandidat-examen, men endast den första kategorin förutsattes att fortsätta sina studier till apotekarexamen. Försöket blev en stor framgång, och 1953 togs steget fullt ut då utbildningen vid farmaceutiska institutet delades upp i två linjer, apotekarlinjen och receptarielinjen. ”Receptarien hade kommit för att stanna”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
Över 200 receptarier utbildades varje år
Så småningom utbildades 220 receptarier per år och blivande studenter informerades under många år om att det fanns gott om jobb. Utbildningen blev populär och det var ingen svårighet att fylla kurserna. ”Ända till för några år sedan hette det i informationen till nybakade studenter att stor brist rådde på receptarier”, skriver tidningen.
Svensk farmaceutisk tidskrift radar upp flera orsaker som kan ha lett till att det 1971 fanns omkring 300 arbetslösa receptarier. Till exempel kan avgången av receptarier ha minskat på grund av att man inte vågade vara borta några år då det fanns en rädsla för att man sedan skulle stå utan arbete. Att konjunkturer och skatteomläggning samverkade till en ökad yrkesverksamhet samt att det var en stor avmattning över hela läkemedelsområdet nämns också som orsaker.
”Givetvis är det nödvändigt att motåtgärder vidtas”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift. Då receptarien är utbildad för apoteken måste Apoteksbolaget, men hjälp av apotekscheferna och regioncheferna revidera sina personalplaner, anser tidningen. ”Skulle det visa sig nödvändigt, måste utbildningskapaciteten skäras ner och man måste också pröva om utbildningen kan breddas för att öppna nya verksamhetsområden”. ”Det duger inte att sitta med armarna i kors och överlåta åt den nyexaminerade att efter fattig förmåga ge sig i kast med problemen”, avslutas artikeln.
Liten konkurrens om jobben i dag
I dag ser arbetsmarknaden alltså annorlunda ut igen. I en rapport som den fackliga centralorganisationen Saco gav ut i november 2020, framgår att det i nuläget är liten konkurrens om jobben som receptarie.
Läkemedelsvärlden har flera gånger rapporterat om att det råder brist på farmaceuter och att det sedan en rad år utbildas färre farmaceuter än vad nyrekryteringsbehovet kräver. Dessutom är medelåldern bland apoteksanställda hög och många går snart i pension.
– Det finns apotek som inte går att öppna eller tvingas stänga på grund av att det inte går att rekrytera farmaceuter. Bristen märks över hela landet, men är särskilt svår på landsbygden, sa Johan Wallér, vd i Sveriges Apoteksförening, på ett seminarium som anordnades av Läkemedelsvärlden i november 2019.
I Saco-rapporten framgår att det väntas vara liten konkurrens om jobben som receptarie även om fem år. Detta kan påverkas av att apoteksmarknaden utvecklas i snabb takt i och med att e-handeln växer. Men samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar och det finns också ett ökande intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen, enligt Saco.
