Är generisk substitution och förskrivning av läkemedel användbart för att få bättre kontroll över läkemedelskostnaderna? Tre skånska kommuner ingår i ett tremånadersprojekt som startar i februari nästa år. En kommun ska prova generisk substitution, en annan generisk förskrivning och en tredje är kontroll.
Någon gång hösten 1999 kan det finnas slutsatser från försöket.
Det är Läkemedelsrådet i Skåne som initierat försöket. Rådet är en övergripande funktion för de fem lokala läkemedelskommittéerna i det nya Landstinget Skåne.
? Hässleholm och Ängelholm kommer att vara de aktiva kommunerna i försöket, medan kontrollkommunen däremot kommer att vara hemlig, säger Ragnar Norrby, professor vid infektionskliniken, Lunds universitetssjukhus och ledamot av Läkemedelsrådets arbetsutskott.
Undersöker eventuella risker
? Vi vill undersöka om det finns några risker för patienten om generisk förskrivning och substitution införs i stor skala, säger Ragnar Norrby.
En annan fråga är naturligtvis om det finns några större ekonomiska besparingar att göra utan att patientsäkerheten kommer i kläm.
Läkarförbundet motsatte sig generisk förskrivning och lokalföreningar i Skåne uppmanade sina medlemmar till bojkott när planerna presenterades i början av året (se Läkemedelsvärlden nr 4-98, sid 23).
Ragnar Norrby menar att motståndet fanns i Läkarförbundet och inte bland läkarna. Det finns ingen risk att förskrivningsrätten kommer i kläm:
? Alla förskrivare som ingår i försöket kommer att informeras och deltagandet är frivilligt. Ingen kan tvingas till generisk förskrivning, säger han.
Åtskilliga miljoner att spara
Enligt en rapport från NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) finns det en potentiell besparing i storleksordningen 500 miljoner kronor att göra om en generisk substitution genomfördes konsekvent i hela landet. Det motsvarar cirka 3 procent av den totala läkemedelsnotan (statens och patienternas kostnad).
Av denna potentiella besparing svarar de tio största substanserna för drygt hälften, cirka 280 miljoner kronor.
Dock ska man komma ihåg att NEPI:s definition av generika är avsevärt vidare än vad Läkemedelsverket betraktar som generika.
? Utifrån verkets synonymlista ligger nog besparingspotentialen snarare på högst 250 miljoner kronor, inklusive effekten av parallellimport, säger Ragnar Norrby.
I det skånska försöket ingår ett 20-tal substanser som finns med på Läkemedelsverkets synonymlista. För att kunna komma ifråga ska det i teorin finnas en rejäl möjlighet till besparing. Det ska också vara enkelt att byta ut ett läkemedel mot ett billigare.
? Kombinationsläkemedel är inte lämpliga. Sekvensmedel, till exempel p-piller är direkt olämpliga för utbyte, säger Ragnar Norrby.
Vilka substanser som kommer att ingå i försöket var inte klart när detta skrivs, i avvaktan på den första gemensamma rekommendationslistan för hela det nybildade Skånelandstinget.
Krångliga substansnamn?
Motståndarna mot generisk förskrivning anger ofta som argument att substansnamnen är krångligare än produktnamnen.
? Det stämmer inte i alla fall. Atenolol är väl inte svårare än Tenormin för att bara ta ett exempel, säger Arne Melander, professor i klinisk farmakologi och chef för NEPI. NEPI ingår också i projektet liksom IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och Apoteket AB.
Substansnamnet är enhetligt medan produktnamnen ofta är helt olika från land till land. Och eftersom substansnamn fastställs internationellt, av WHO i Genève, finns naturligtvis också en möjlighet att verka för enklare substansnamn genom internationella kanaler.
Den ökade internationaliseringen är för Ragnar Norrby ett argument för generisk förskrivning.
? I USA tillämpas generisk förskrivning och det finns strävanden i samma riktning även i Europa, till exempel i Storbritannien. Ju mer vi rör oss över gränserna ju bättre framstår fördelarna med att läkemedlen får namn som förstås var vi än kommer, säger Ragnar Norrby.