Apoteksmonopolet ifrågasätts med jämna mellanrum. Nu senast är det Konkurrensverket som föreslår en utredning av konkurrens inom och mellan olika typer av läkemedel. För, skriver Konkurrensverket, ?en avveckling av monopolet och en fungerande konkurrens mellan fristående apotek ger bättre förutsättningar att få en prissättning på läkemedel som i ett samhällsekonomiskt perspektiv motsvarar en effektiv användning av resurserna?.
Den typen av argument baseras på en ideologi som säger att fri konkurrens alltid innebär bättre service och lägre priser. När det gäller läkemedel har man i Sverige hittills funnit att det är produkter som bör säljas i system där faktorer som kvalité, säkerhet och kontroll väger tungt.
Tillsammans med konsumentens trygghet var dessa faktorer avgörande när Farmaciförbundet tidigt (redan 1997) tog ställning för ett sammanhållet apotekssystem. Under de fem år som gått har vår hållning i frågan stärkts och skälen till det är flera.
I grunden handlar det om att vi vill arbeta i ett system där alla människor har rätt till de läkemedel de behöver oavsett var i landet de bor och hur mycket de tjänar. Vi ser verksamheten inom Apoteket som en del av den svenska hälso- och sjukvården och vill arbeta i ett system där kunderna kan känna sig trygga. Trygga i och med att kvalité och säkerhet står i fokus och trygga i att ett ständigt förbättringsarbete pågår för att ytterligare höja kvalité och service och samtidigt sänka kostnaderna. Ta läkemedelsreformen och kampanjen för att lämna in överblivna läkemedel som exempel! Skulle de ha gått att genomföra i ett avreglerat system med en mängd privatägda apotek?
Det är också här vi ser utvecklingsmöjligheterna för oss som anställda. De finns i den utveckling av samarbetet med vården som pågår. De finns i den ökande specialiseringen inom företaget, en konsekvens av den omorganisation som bygger på att de fysiska apoteken ska avlastas uppgifter för att kunna ägna mer tid åt att möta kunderna, ge råd och god service. De finns också i den tydliga tendens att allt fler produkter blir receptfria och säljs i egenvården. Såväl där som i recepthanteringen är rådgivning och uppföljning viktiga inslag för att minska antalet läkemedelsrelaterade problem och i förlängningen läkemedelskostnaderna.
När det gäller Konkurrensverkets tankar om att priser och service är bättre i fri konkurrens visar ett flertal internationella jämförelser att de svenska läkemedelspriserna är låga, framför allt gäller det handelsmarginalen i distributionsledet, det vill säga de svenska apoteken.
Särskilt intressant är att göra en jämförelse med Norge som avreglerades för snart två år sedan. Där har den förväntade prissänkningen nästan helt uteblivit. Svenska farmacevter, verksamma i Norge, vittnar också om att kvalitetsarbete och kompetensutveckling får komma i andra hand när det viktigaste är att få kunderna att lista sig på det egna apoteket. För dem som bor på den norska landsbygden har det definitivt inte inneburit förbättrad service. Det intryck man får är att nyetableringar av apotek enbart sker där de nya ägarna bedömer att det finns lönsamhet.