Med nuvarande utbildningsnivå kommer apotekare att bli en bristvara i Sverige. Det menar Sveriges farmacevtförbund. Anledningen är förstås den kommande omregleringen, men också stora pensionärskullar, och ökat intresse från sjukvårdshuvudmännen för yrkesgruppen.
Lunds Universitet har också beslutat undersöka förutsättningarna för att starta en apotekar- och receptarieutbildning.
– Men den framtida arbetsmarknaden har gjort mig lite betänksam, säger Eva Hansson som utreder för universitetets räkning.
De första sonderingarna tyder till exempel på att industrin inte har behov av utbildningen och enligt Högskoleverket finns det en överkapacitet. Däremot kanske behovet finns globalt och när det gäller till exempel rådgivning i samhällelig tjänst, säger hon.
– Men än så länge är detta bara funderingar.
Lennart Axelsson förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund pekar mot Norge när han argumenterar för att behovet av apotekare kommer att öka. Där råder det, fortfarande flera år efter omregleringen, brist på sådana.
Han vill idag inte precisera hur många fler apotekare som kan behövas. Men i en preliminär kalkyl räknar förbundet med att det inom en femårsperiod skulle behövas mellan 900 ? 1 400 till apotekare. Sett till antalet utbildningsplatser kan det under samma period examineras 1 350 nya apotekare. Om den kalkylen skulle stämma förefaller alltså inte trycket bli så stort. Varje år får också 300 receptarier legitimation.
Men Lennart Axelsson menar att det finns många nya fält för apotekare, förutom nyetableringar och pensionsavgångar.
– Även om det nu varit neddragningar inom industrin så finns nya nischer också där.
Ett exempel är konsulterna som i framtiden kommer att ägna sig mindre åt säljande och mer åt att utbilda och stödja förskrivarna, menar han.
– Det är en helt ny roll för farmacevter.
