UTBILDNING Bland dem som börjar studera vid universitet och högskolor kommer ungefär lika många från arbetarhem som högre tjänstemannahem, (Läsåret 1998/99 24 respektive 27 procent). Men av befolkningen i samma åldrar har ungefär 35 procent arbetarbakgrund medan antalet ungdomar från högre tjänstemannahem är 18 procent av hela ungdomsgruppen.
? Snedrekryteringen består alltså, även om det skett en viss utjämning under de senaste femton åren i och med utbyggnaden av den högre utbildningen, konstaterar Stig Forneng, utredare vid Högskoleverket.
I takt med utbyggnaden har det istället skett en skiktning inom högskoleutbildningen. På vissa utbildningar, till exempel socionom- , högskoleingenjörs- och grundskolelärarutbildningen har andelen studenter från arbetarhem ökat med minst fem procent mellan 1993/94 till 1998/99. Men på längre utbildningar som till exempel läkar- och apotekarutbildningen har det inte skett en någon förändring under de här åren.
Läkare toppar
Snedrekryteringen är störst bland de läkarstuderande. Av de 806 studenter som påbörjade sin läkarutbildning läsåret 98/99 hade 77 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Därefter kommer studenterna på apotekarprogrammet med 70 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar. Arkitekt-, konstnärlig- psykolog- och juristutbildningarna är de andra som så att säga ?toppar? den här listan.
Av samtliga 32 849 nya högskolestuderande hade 47 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Apotekarutbildningen är också, som känt, kvinnodominerad, 74 procent av dem som började 1998/99 var kvinnor.
Det är alltså en utbildning för de högre tjänstemännens flickor.
Lennart Dencker, dekanus vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala, menar att det sociala arvet fortfarande har stor betydelse.
? Har man stöd hemifrån att hitta och välja utbildningar med bra chanser och utvecklingsmöjligheter så är ju apotekarprogrammet förstås ett gott val, bland annat med tanke på hur framgångsrik svensk läkemedelsindustri varit genom åren.
? Man vet ju att många läkarbarn blir läkare. En kvalificerad gissning från min sida är att apotekaryrket också till viss del ?ärvs? på det sättet, säger Gunnar Tobin, utbildningsledare avdelningen för farmakologi i Göteborg.
I släkten
? När det gäller just apotekaryrket är det nog ett ganska odefinierat yrke bland stora delar av befolkningen. Det ligger närmare till hands för den som ?har det i släkten?.
? Det viktigaste för oss nu är att göra utbildningen känd. Snedrekryteringen har vi inte tänkt så mycket på.
Och, menar Gunnar Tobin, det är egentligen ett samhällsproblem hur man ska ta tillvara den intellektuella kapaciteten i befolkningen.
? Jag tror inte den är förbehållen de familjer som av tradition söker sig till de längre utbildningarna.