Användningen av antidepressiva läkemedel var tämligen konstant under senare delen av 1980-talet och flera år in på 1990-talet. Användningen låg kring 8?8,5 DDD per tusen invånare och dag. Tills några år in på 1990-talet dominerade bruket av ickeselektiva monoaminåterupptagshämmare (tricykliska antidepressiva, TCA).
Sedan kom en rad nya läkemedel, framför allt de selektiva serotoninåterupptagshämmarna (SSRI).
De senare fick ett snabbt genomslag och dominerade redan 1994 användningen av antidepressiva läkemedel i Sverige. Fram till 1996 ökade försäljningen och användningen mycket kraftigt.
1991 är det första året gruppen syns i försäljningsstatistiken. De första medlen var fluvoxamin (Fevarin) och paroxetin (Seroxat). SSRI stod detta år för 4 procent av användningen. Kort därefter lanserades citalopram (Cipramil) som snabbt blev det dominerande medlet i gruppen. Sedan ökade användningen av SSRI snabbt. År 1994 användes mer SSRI än traditionella tricykliska antidepressiva.
När användningen av SSRI tog fart ledde det till en kraftig ökning av den totala användningen av antidepressiva läkemedel, eftersom minskningen av tricykliska medel var avsevärt långsammare än uppgången för SSRI.
Den totala användningen av antidepressiva fördubblades mellan åren 1993 och 1995, från 13 till drygt 27 DDD per tusen invånare och dag. Mellan 1990 och 1998 ökade användningen med 400 procent.
Debatt om lyckopiller
En stor del av den utökade användningen skedde för andra tillstånd än depression. Vi fick också en debatt efter framgångarna för de så kallade lyckopillren. Motsvarade den ökade användningen verkligen ett medicinskt behov?
Oavsett om det var en effekt av den delvist ifrågasättande debatten eller inte så har trenden sedan 1996 sett annorlunda ut. År 1997 backade användningen, eftersom även SSRI drabbades av vikande försäljning efter hamstringsvågen i slutet av 1996. Under 1998 skedde visserligen en återhämtning och användningen överträffade nivån från 1996 med ett par procent.
År 1996 stod SSRI för hela 80 procent av den totala användningen av antidepressiva (räknad som definierade dygnsdoser, DDD, per tusen invånare och dag). 1998 hade andelen sjunkit till 76 procent.
Nya alternativ
Under de två senaste åren har två andra läkemedel, mirtazapin (Remeron) och venlafaxin (Efexor) varit framgångsrika och ökat sin andel av användningen, på SSRI:s bekostnad.
I försäljningsstatistiken har nya läkemedel (mirtazapin, venlafaxin, mianserin, nefazodon och reboxetin) med olika verkningsmekanism slagits samman. Under 1998 var användningen av dessa i det närmaste densamma som för TCA, 11 procent av totalanvändningen.
Räknar man samman försäljningsvärdet får man en liknande bild för SSRI. 1998 stod gruppen för 77 procent av det samlade försäljningsvärdet. Även här har dominansen minskat. 1996 var andelen 86 procent.
De gamla TCA är billigare än de nya preparaten, något som avspeglas i statistiken. Gruppen står för 12 procent av användningen men endast 4 procent av försäljningsvärdet.
Gruppen övriga läkemedel har ökat sin andel av försäljningsvärdet från 3 procent 1995 till 16 procent år 1998.