I mitten av 1990-talet minskade användningen av antibiotika något i Sverige.
?Vi vände den uppåtgående trenden. Något vi är ganska ensamma om att ha lyckats med, säger Otto Cars, infektionsläkare och ordförande i Strama-gruppen ( Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning).
Men minskningen har sedan dess planat ut och sedan 94/95 har det egentligen inte hänt något visar Socialstyrelsens senaste kvartalsrapport av läkemedelsanvändningen i Sverige.
I rapporten har Socialstyrelsens läkemedelsenhet speciellt tittat på användningen av antibiotika och antivirala medel. När det gäller de antivirala medlen är det mest anmärkningsvärda den stora skillnaden mellan länen i användningen av herpesläkemedel. Det är mer än en trefaldig skillnad mellan Stockholm och Västerbotten.
Bekymmersamt men inte panik
Även om den värsta överanvändningen av antibiotika försvann i och med trendbrottet är Otto Cars bekymrad
? Även om vi inte har något panikläge när det gäller resistens vet vi, bland annat från England, att låga siffror under en lång följd av år plötsligt kan rasa i väg.
Strama-gruppen har kartlagt behandlingen av 8000 infektionspatienter i öppenvård. Med den diagnosreceptundersökningen som underlag ska man under våren sätta upp mål för hur mycket förskrivningen kan minska.
Otto Cars pekar framför allt på tre områden där användningen bör minska radikalt: Halsfluss, öroninflammation och akut bronkit.
Läkemedelsverket kom i slutet av förra året ut med nya, betydligt restriktivare rekommendationer för antibiotikaanvändning vid halsinfektion.
? De har förstås ännu inte fått genomslag. Däremot är det trist att vi inte kommit längre när det gäller akut öroninflammation.
Stramas undersökning visar att 90 procent av barnen fortfarande får antibiotika. Samma undersökning visar också att närmare hälften av alla patienter med akut bronkit får antibiotika..
? Detta trots att den oftast orsakas av virus.
Hur mycket man kan minska användningen vill Otto Cars inte säga idag. Men när det gäller till exempel akut bronkit tror han att den nog kan minska till kanske hälften.
I Socialstyrelsens kvartalsredovisning betecknar man det som anmärkningsvärt att tetracykliner ofta används vid behandlingen av akut bronkit. Både för att användningen vid virusinfektioner är omotiverad men också risken för resistensutveckling.
En riskabel användning av kinoloner påpekas också i kvartalsredovisningen. Det är illavarslande att de fortfarande används vid behandling av nedre urinvägsinfektioner. Kinoloner är värdefulla läkemedel vid allvarliga infektioner och ett försämrat resistensläge vore därför mycket olyckligt skriver man i rapporten.
