?Antistressmedel? kan bli verklighet

Idag finns flera nya läkemedelsgrupper med antidepressiva egenskaper i pipeline. Kanske kan förebyggande ?antistressläkemedel? bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.

23 aug 2002, kl 22:25
0

Annons

De biokemiska förloppen i människokroppen vid stress är jämförbara med de vid depressioner, tillstånden kan inte skiljas från varandra om man bara ser till endokrina parametrar. Därför är ?indikationsfronten? bred för nya läkemedel med denna inriktning, och industrin har inte oväntat visat ett stort intresse.
? I framtiden är det inte otänkbart med antidepressiva läkemedel som har specifika antistress-egenskaper, man kan till exempel tänka sig läkemedel som man kan ta som profylax innan man skall utsätta sig för en svår stressituation för att undvika stressrelaterad depression, säger Hans Ågren, professor i psykiatri vid Huddinge universitetssjukhus.
Vid stressreaktioner startar i allmämhet en endokrin ond cirkel, som inkluderar en aktivering av den så kallade HPA-axeln och det sympatiska nervsystemet. Nivåerna av stresshormonet kortisol stiger i regel. Kortisolet har länge ansetts vara ?the bad guy? i sammanhanget, man har till exempel fokuserat på dess förmåga att inducera programmerad celldöd av hjärnceller. Att kortisolet bara är av ondo är dock idag en sanning med modifikation; hormonet utgör samtidigt paradoxalt nog en del av kroppens försvar mot stress.
Kortisoldämpning är i alla händelser en av de hetaste forskningslinjerna i jakten på nya antidepressiva och ?antistressläkemedel?. Detta kan antingen uppnås genom att hämma syntesen av kortisol, eller att blockera ämnets effekt på receptornivå. Strategin förutsätter förstås att kortisolnivåerna hos den aktuella patienten verkligen är höga, vilket inte alltid är fallet.


Abortpiller med
antidepressiv effekt

Metyrapone är en kortisolsynteshämmare och ett av de mer lovande preparaten, medlet har visat en antidepressiv profil i prekliniska och inledande kliniska studier. Ketokonazol som idag har omfattande användning som antimykotikum har också aktualiserats.
Att blockera glukokortikoidreceptorer har hittills visat sig svårare; läkemedelsindustrin och akademin har ännu inte lyckats ta fram specifika antagonister för kliniskt bruk. Mifepriston, en neurosteroid som idag används som tidig abortinducerare är ett av de preparat som utifrån preliminära resultat föreslagits ha denna effekt.
Ett annat framtidsalternativ, där en industriell utveckling också sker för närvarande, är så kallade CRH-receptorantagonister (CRH = Corticotropin Releasing  Hormone). Preparatgruppen tillmäts stor potential men de kliniska studierna av en av de mest lovande pipeline-substanserna, R121919, fick nyligen avbrytas i förtid på grund av allvarliga leverbiverkningar hos två patienter.
Företaget bakom studien, Janssen-Cilag, beslöt dock att skyndsamt gå vidare med en så kallad back up-substans. Det är ännu oklart huruvida preparatgruppen har generella antidepressiva egenskaper eller mer specifika effekter mot stressrelaterade symtom.