Sverige behöver ett nationellt antibiotikalager för att undvika rest- och bristsituationer.
Annars riskerar Sverige att få brist på en del viktiga äldre antibiotika.
Orsaken är att många äldre antibiotika är olönsamma för läkemedelsföretagen. Utan ekonomiska incitament riskerar viktiga sådana antibiotika att försvinna eller vara restnoterade långa perioder, enligt Folkhälsomyndigheten.
– Sveriges relativt goda läge när det gäller resistens och ansvarsfull antibiotikaanvändning kan leda till en minskad marknad för vissa antibiotika i landet. Brist på förstahandsval kan leda till att alternativ som är dyrare, har negativa bieffekter och som skyndar på resistensutvecklingen används istället, säger Sofia Linnros, utredare på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Förstudie om nationella antibiotikalager
Myndigheten har fått regeringens uppdrag att utreda en ekonomisk ersättningsmodell för att skapa ett omsättningsbart buffertlager av äldre antibiotika för den svenska marknaden, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.
Förstudien av ersättningsmodellen publicerades nyligen. Arbetet bygger vidare på Folkhälsomyndighetens, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets och Läkemedelsverkets gemensamma rapport från 2022 om att stärka tillgången till äldre antibiotika.
I förstudien listar Folkhälsomyndigheten 20 äldre antibiotikaprodukter. Dessa produkter föreslår myndigheten ska omfattas av en särskild ersättningsmodell.
De äldre antibiotika Folkhälsomyndigheten utgår från en prioriteringslista myndigheten tidigare tagit fram. Den listan innehåller medicinskt viktiga antibiotika som det är eller riskerar att bli ont om. Myndigheten har sedan valt ut äldre antibiotika som är prioriterade förstahandsval vid vanliga infektioner.
Alla antibiotika som förstudien föreslår ska omfattas av den nya ersättningsmodellen visar dessutom låga försäljningssiffror för 2022. 16 av dem används framförallt vid behandling av barn. Lika många är inte utbytbara. 17 har minst en restsituation under åren 2018–2023, och för 16 av dessa har restsituationen varat i minst tre månader.
Antibiotikalager ska räcka ett halvår
Myndigheten föreslår att läkemedelsbolagen får en garanterad ersättning på 400 000 kronor per produkt mot att de uppfyller krav på lagerhållning.
Läkemedelsbolagen behöver visa att de håller ett buffertlager hos distributör som motsvarar sex månaders normalförbrukning av den specifika produkten.
Folkhälsomyndigheten föreslår också att produkter med en årlig försäljning på mindre än 850 000 kronor ska ge ytterligare kompensation upp till den summan.
Modellen innebär en årlig kostnad om cirka 17 miljoner kronor. I summan ingår både ersättning till företagen och Folkhälsomyndighetens kostnader för fortsatt arbete.
Folkhälsomyndigheten vill att regeringen ger myndigheten att implementera och testa den nya ersättningsmodellen i en pilotstudie.
