Antibiotikaförskrivningen i Sverige gick under det första pandemiåret, 2020, ned till en då rekordlåg nivå. Utvecklingen fortsatte åt samma håll under inledningen av 2021, men sedan började en viss uppgång att märkas. Under hösten tog också spridningen av luftvägsinfektioner fart efter att ha varit nästan obefintlig 2020 tack vare de dåvarande coronarestriktionerna.
En del befarade därför att den låga förskrivningen av antibiotika under det året skulle bli en engångsföreteelse. Men nu har Folkhälsomyndigheten sammanställt månadsstatistiken för december 2021, vilket innebär att det finns data om hela året. Då står det klart att slutresultatet för pandemiår 2 ändå blev en fortsatt minskning av antibiotikaförskrivningen, jämfört med året innan.
Under 2021 expedierade apoteken 230 antibiotikarecept per 1000 invånare. Det motsvarar en treprocentig minskning från 2020 då förskrivningen gick ned betydligt kraftigare, från 285 (år 2019) till 237 recept per 1000 invånare.
Förskrivningskurvan under fjolåret startade på en låg nivå. Under januari-april 2021 var förskrivningen klart lägre än samma månader föregående år. Sedan skedde ett skifte så att förskrivningen under maj-december låg över den under samma månader 2020.
Det var framför allt antibiotikaförskrivningen till barn i åldrarna 0-6 år som tog fart på nytt och fortsatte uppåt under den infektionstäta hösten. Kring oktober nådde förskrivningen till de yngsta barnen upp till samma nivå som vid samma tid året före pandemin. Men alldeles mot slutet av 2021 vände den nedåt igen.
Den sammantagna minskningen av antibiotikaförskrivningen i Sverige under förra året innebär att riksgenomsnittet fortsätter att ligga på rätt sida om Stramas nationella mål på max 250 recept per 1000 invånare och år. Under 2021 nådde samtliga regioner detta mål. Lägst var förskrivningen i Västerbotten med under 200 recept per 1000 invånare. Högst var den på Gotland som låg precis på 250-strecket.
