Sedan coronaspridningen startade i Sverige har antibiotikaförskrivningen minskat betydligt snabbare än vanligt. Denna trend håller i sig även nu under hösten. Det visar den senaste kvartalsrapporten i Folkhälsomyndighetens antibiotikastatistik.
Dock var minskningen jämfört med föregående år inte riktigt lika kraftig under det tredje kvartalet som tidigare i år. (Mätetalet är antalet dygnsdoser per 1000 invånare.) Under juli-september 2020 såldes 16 procent mindre antibiotika på recept än under juli-september 2019. Det kan jämföras med en minskning på närmare 22 procent när det andra kvartalet jämfördes med samma tid i fjol.
Antibiotikaförskrivningen nära målet
Minskningen syns liksom tidigare under året i samtliga åldersgrupper, men är störst bland barn i åldrarna 0-6 år. Denna åldersgrupp fick 38 procent färre dygnsdoser på recept än under kvartal 3 i fjol.
Under den senaste tolvmånadersperioden minskade den totala antibiotikaförsäljningen på recept med tolv procent jämfört med samma period året innan. Försäljningen är nu på riksnivå nere på 252 recept per 1000 invånare. Det är nära de 250 recept per 1000 invånare som satts som ett mål för det nationella arbetet mot antibiotikaresistens.
Antibiotikaförskrivningen har sakta minskat under en rad av år, men årets nedgång är betydligt kraftigare än vanligt. Folkhälsomyndighetens hypotes är att den extra kraftiga minskningen beror på pandemin. Det kan handla både om att smittskyddsåtgärderna förebygger även andra infektioner och om att människor blivit mindre benägna att söka vård.
Som Läkemedelsvärlden tidigare har berättat ska Folkhälsomyndigheten och det nationella nätverket Strama tillsammans undersöka effekterna av den minskade förskrivningen. Med hjälp av Socialstyrelsens diagnosregister ska de undersöka om det blivit fler allvarliga infektioner i spåren av antibiotikanedgången.
