Antibiotika påverkar inte hjärtsjukdom

Vetenskapliga data har antytt en koppling mellan Chlamydia pneumoniae-infektion och aterogenes. Men ett års behandling med antibiotika påverkar inte patienternas risk för hjärtsjukdom, enligt två studier i dagens Nejm.

22 apr 2005, kl 11:28
0

Annons

Enligt data som presenteras i dagens New England Journal of Medicine förbättras inte hjärtsjukas prognos om de förutom standardbehandling dessutom behandlas med antibiotika. Det visar resultaten från Aces- och Prove it-/Timi 22-studierna som presenteras i Nejm idag.

Bakgrunden till studierna är att både epidemiologiska, laboratorie-, djur och kliniska data pekar på att det kan finnas en koppling mellan att vara infekterad med Chlamydia pneumoniae-bakterien och aterogenes (åderförkalkning).

Acesstudien undersökte ett års behandling med azithromycin för sekundärprevention av koronara händelser. 4 012 patienter med stabil koronar artärsjukdom fick varje vecka 600 mg azithromycin eller placebo i ett år. Patienterna följdes i 3,9 år på 28 amerikanska centra.

Primär effektparameter var en kombination av död från koronar hjärtsjukdom, ickedödlig hjärtinfarkt, koronar revaskularisering eller hospitalisering för instabil angina. 446 sådana händelser drabbade de patienter som fick azithromycin jämfört med 449 händelser bland dem som fick placebo – en icke signifikant skillnad. Ingen skillnad i effekt sågs om hänsyn togs till ålder, kön, rökning eller förekomst av antikroppar mot C pneumoniae. Behandlingen med antibiotika påverkade inte heller totalmortalitet eller strokeförekomst.

ACES-studien sponsrades av Pfizer, som också tillhandahöll studiedroger.

Resultaten i Aces bekräftas av dem från Prove it/Timi-22. Där randomiserades 4 162 patienter till antingen gatifloxacin eller placebo. Patienterna var något yngre men hade för max tio dagar sedan vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, instabil angina eller liknande allvarlig hjärthändelse. Patienterna fick 400 mg gatifloxacin dagligen under två veckor följt av en tiodagarsbehandling varje månad under resten av studietiden, eller placebo. I snitt följdes patienterna i två år.

Primär effektparameter var en kombination av mortalitet (oavsett orsak), hjärtinfarkt, instabil angina, revaskularisering eller stroke. I gatifloxacingruppen drabbades 23,7 procent av patienterna av någon primär händelse mot 25,1 procent i placebogruppen (p=0,41). Ingen effekt sågs heller i någon prespecificerad sekundär effektparameter eller subgrupp.