Personer med tvångssyndrom och andra ångestsjukdomar kan bli hjälpta av kognitiv beteendeterapi, KBT. Genom att utsätta sig för det som orsakar ångesten eller rädslan under kontrollerade former kan man få rädslan att klinga av. Men omkring en tredjedel av patienterna blir inte hjälpta. Christian Rück, överläkare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet leder en nyligen påbörjad studie där patienter ska få testa substansen d-cykloserin i kombination med internetförmedlad-KBT.
Hur kom ni på detta?
– Om man utsätter möss för elstöt i samband med att de ser till exempel en blå kvadrat kommer de till slut att bli rädda bara av att se kvadraten, det som kallas betingning. Om de sen får se kvadraten upprepade gånger utan att få en stöt försvinner rädslan. Man har sett att vissa läkemedelssubstanser påverkar hur snabbt mössen blir av med sin betingade rädsla. Så kallade NMDA-antagonister gör att rädslan aldrig försvinner. Tvärtom gör tillägg av NMDA-agonister att de snabbare blir av med rädslan.
– För omkring tio år gjordes ett försök i USA där personer med höjdrädsla fick åka i en virtuell glasshiss, något som de upplevde som obehagligt. Halva gruppen fick NMDA-agonisten d-cykloserin innan försöket och andra halvan fick placebo. Studien visade att de som fick d-cykloserin blev av med sin rädsla mycket snabbare än de som fick placebo.
Vad ska ni testa?
– Vi kommer att låta personer med tvångssyndrom få 12-veckor lång internetbehandling med KBT. Hälften kommer att lottas till att få 50 mg d-cykloserin vid fem tillfällen och de andra får placebo. Vårt främsta mål är att se om patienter som inte blir hjälpta av enbart KBT kan bli bättre om de får tillägg av d-cykloserin. Vi har precis påbörjat studien och rekryterar fortfarande patienter.
Vad är d-cykloserin?
– Det är ett antibiotikum som använts för att behandla tuberkulos, i dagsläget finns det inte registrerat i Sverige. Det viktiga i vår studie är att det binder till NMDA-receptorn som är kritisk för inlärning och utsläckning av rädsla. Den tillhör en typ av substanser som kallas cognitive enhancers som specifikt påverkar kognitiva effekter istället för att gå på symptom. Till skillnad från till exempel benzodiasepiner så ger det ingen subjektiv effekt som att patienten blir lugnare.
Christian Rück säger att det finns andra substanser med liknande egenskaper som testas på laboratorier i bland annat USA.
– Tyvärr är det inte uppenbart att dessa substanser kommer att nå marknaden även om de visar på bra resultat. Eftersom det handlar om ett läkemedel som ges så få gånger, det räcker med två till fem doser, så är intresset från företagen svalt, säger han.
Hur går det om patienterna behandlas med andra läkemedel samtidigt?
– I vår studie ingår det personer som har annan behandling, kravet är att den ska ha varit stabil under minst två månader. Vi vill att studien ska vara så nära verkligheten som möjligt och det är många med tvångssyndrom som står på andra läkemedel.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Intressant. Det självfallet bara ett djurförsök, men om vi leker med tanken och skulle kunna se fler användningar av antibiotika, hur skulle det då gå för utvecklingen av antibiotikaresistens?
Eftersom TB-behandling är “cocktail”-behandlingar och cykloserin är ett “fjärde hands”-preparat är väl riskerna med ökad resistens inte överväldigande här. Intressantare är väl att cykloserin är känt för sina CNS-biverkningar med depression, ångest och mardrömmar (iofs vid TB-behandling som är tämligen långvarig)…