En finsk studie följde patienter som hade en okomplicerad blindtarmsinflammation. Försökspersonernas åldrar varierade mellan 18 och 60 och totalt deltog 530 individer. Att de hade blindtarmsinflammation konstaterades genom en CT-undersökning och om undersökningen visade att patienterna hade en mer komplicerad sjukdom som alltid kräver kirurgi så exkluderades de från studien.
De som hade en mer okomplicerad blindtarmsinflammation lottades för att antingen genomgå en vanlig operation eller så fick de en antibiotikakur som behandling.
Antibiotikabehandlingen bestod av intravenöst ertapenem i tre dagar på sjukhus och sedan tabletter i sju dagar med levofloxacin tillsammans med metronidazol. Primärt slutmål för antibiotikapatienterna var att de skulle kunna lämna sjukhuset utan att opereras och att inte heller få tillbaka sjukdomen inom det kommande året. Målet nåddes i 73 procent av fallen, resten fick genomgå en operation vid ett senare tillfälle.
Forskarna hittade inga fall allvarliga biverkningar, som varbildningar i buken eller annat, på grund av att operationen sköts upp genom antibiotikabehandlingen.
Bland operationspatienterna var den vanligaste biverkan infektioner i sårområdet.
En amerikansk studie ska också undersöka blindtarmsinflammationer. Där ska en mer okomplicerad och smalare antibiotikabehandling jämföras med titthålskirurgi, enligt FirstWord.
