I jämförelse med året innan minskade antalet restanmälningar av läkemedel under helåret 2021. Men under det fjärde kvartalet av året började tendenser till en ökning att ses igen. En ökning som Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, tror kommer fortsätta under 2022.
– Det är jättesvårt att dra slutsatser utifrån minskningen 2021 eftersom det var så speciellt 2020 med en hög topp av restsituationer under den första pandemivågen. Nu har vi återgått till en mer normal nivå och de senaste månaderna ser vi tyvärr en liten ökning av antalet restanmälningar igen, säger han.
Den generella ökningen beror bland annat på att det hela tiden kommer ut fler läkemedel på marknaden.
– Ju fler läkemedel vi får desto fler restanmälningar kan det potentiellt också bli. När det finns så pass många läkemedel, nästan 16000 marknadsförda i Sverige, kommer det alltid att finnas problem och att tro att vi kommer ner till noll restnoteringar är nog tyvärr en utopi.
– Sen är ju förstås varje restanmälan ett misslyckade i sig. Det ställer till problem för vården, apotek och patienter, säger Johan Andersson.
Ovanligt många restanmälningar 2020
Anledningarna till att det var ovanligt många läkemedel som var restanmälda under coronapandemins första våg berodde både på att mer läkemedel användes inom vården, och på att privatpersoner hamstrade läkemedel.
– Efterfrågan på vanliga läkemedel ökade väldigt snabbt vilket industrin och vården inte var beredda på. Att det kan svänga så fort är en stor utmaning, säger Johan Andersson.
För att motverka hamstring av läkemedel införde regeringen i april 2020 en begränsning som innebar att öppenvårdsapoteken endast kunde lämna ut läkemedel för en tremånadersperiod. Från och med den 18 januari i år är denna regel borttagen. Johan Andersson menar dock att borttagandet inte har påverkat antalet restnoteringar, och han tror inte heller att det kommer att göra det längre fram.
– Det är rimligt att den regeln togs bort när man såg att den inte längre behövdes. Vi har inte hört några signaler på att detta skulle ha påverkat restanmälningarna, säger han.
Företagen anmäler sent
Läkemedelsföretag är skyldiga att anmäla restsituationer till Läkemedelsverket och om möjligt ska detta göras senast två månader före ett känt leveransstopp. Syftet med detta är att myndigheter, andra läkemedelsföretag, vården och patienterna ska få tid på sig att hitta lösningar på de problem som restsituationen orsakar.
Ett problem som har funnits under många år är dock att företagen anmäler restsituationer sent.
Läkemedelsverket har försökt göra något åt problemet med till exempel informationsinsatser. Myndigheten har också gett ett förslag till regeringen som innebär att en sanktionsavgift skulle kunna tas ut av de läkemedelsföretag som lämnar in informationen för sent.
– Det går dock inte bara att införa sanktionsavgifter direkt. Det skulle kunna leda till att vi i stället får för många restanmälningar. Då blir inte informationen till vården bättre. Det kan också vara så att man anmäler något som kanske senare inte blir en restsituation, säger Johan Andersson.
Det går inte heller alltid att veta om restsituationerna så långt i förväg, vilket vad det som skedde vid den första pandemivågen.
– Då ökade efterfrågan på läkemedel kraftigt inom loppet av någon vecka. I sådana fall är det ju omöjligt för företagen att anmäla i förväg.
Johan Andersson menar därför att det är viktigt att fortsätta jobba med den här frågan för att hitta en bra modell, och skulle önska att Läkemedelsverket fick ett utökat uppdrag inom området.
– Sanktionsavgifter kan vara en del av lösningen men det är inte hela lösningen. Man måste jobba med både piska och morot, och vad moroten ska vara vet vi inte riktigt än. Tillgänglighet till läkemedel är en viktig fråga för Läkemedelsverket och vi tar gärna emot nya uppdrag och ytterligare ansvar inom detta område.
