Under 2020 gav NT-rådet 30 rekommendationer till regionerna. Det visar en sammanställning som rådet har gjort. De allra flesta gällde rekvisitionsläkemedel och mer än varannan, 11 av 19, gällde nya cancerläkemedel. Två av rekommendationerna handlade om de två genterapierna Kymriah och Zynteglo, och två gällde läkemedel vid mycket sällsynta diagnoser. Dessa läkemedel var Vimizim och Waylivra.
NT-rådet sa nej till 13 läkemedel. Motsvarande siffra under 2019 var tre läkemedel. Anledningen till att NT-rådet avrådde behandling med dessa läkemedel var i de flesta fall att läkemedlet var för dyrt i förhållande till sin effekt, eller att det saknades tillräcklig klinisk evidens.
– Flertalet av de läkemedel där vi beslutar om nationell samverkan är behandlingar där det finns stor osäkerhet kring faktisk nytta i kombination med ett högt pris. Det gör det svårt att värdera och prioritera behandlingen och bedöma kostnadseffektivitet, säger Gerd Lärfars, som är NT-rådets ordförande, i ett pressmeddelande.
– Antal nej-rekommendationer har också ökat under året vilket framför allt beror på att visad effekt i kombination med prissättning inte är rimlig för många nya behandlingar, fortsätter Gerd Lärfars.
Lång tid innan NT-rådets kan rekommendera
Ett problem som NT-rådet ser är att det tar lång tid mellan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s marknadsgodkännande av ett läkemedel och NT-rådets egen rekommendation. Medianvärdet för tidsperioden mellan dessa beslut var under 2020 sju månader för rekvisitionsläkemedel. Medelvärdet var tio månader.
En förklaring till detta är det hälsoekonomiska underlaget från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som ligger till grund för rådets beslut, har kommit till NT-rådet betydligt senare än tidigare år. I genomsnitt har NT-rådet fått underlaget sju månader efter att läkemedlet godkändes av EMA. Enligt NT-rådet kan detta bero på att det tar lång tid för företagen att leverera underlag till TLV, eller på TLV:s egna handläggningstider.
Sammanställningen visar att NT-rådets rekommendation kom cirka en månad efter att rådet fått underlaget från TLV.
– Det här visar på vikten av ett nära samarbete mellan företag, TLV och NT-rådet. Hela kedjan, från horizon scanning till rekommendation och införande måste hänga ihop. Om exempelvis ett företags hälsoekonomiska underlag kommer sent till TLV, fördröjs TLV:s arbete och vår rekommendation drar ut på tiden, säger Sofie Alverlind, som är rådets koordinator.
Första gemensamma avtalsförhandlingen
Under 2020 genomfördes den första gemensamma nordiska avtalsförhandlingen av ett nytt läkemedel. Denna gällde genterapin Zynteglo, som har godkänt av EMA för den sällsynta ärftliga blodsjukdomen beta-thalassemi som orsakar kronisk blodbrist. Syftet med förhandlingen var att få bra villkor och snabb tillgång till läkemedlet. De ledde dock inte till någon överenskommelse, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.
– Även om den här förhandlingen tyvärr inte ledde till en överenskommelse med företaget, är det en stor framgång att vi kommit igång med den här typen av samarbete med grannländerna. Vi kommer att utvärdera arbetet, men det finns absolut en vilja att gå vidare med den här samarbetsformen, säger Sofie Alverlind, som är NT-rådets koordinator.
NT-rådet fortsätter under 2021 tillsammans med TLV arbetet med att hitta en hållbar hantering av nya behandlingar, framförallt när det gäller nya kombinationsbehandlingar av gen- och cellterapier.
– Dessa behandlingar har visat sig vara extra utmanande att hantera, både ur ett hälsoekonomiskt perspektiv och avtalsmässigt. Utöver detta så är det givetvis väldigt viktigt att vi fortsätter vårt arbete med patientsamverkan och att vi har en bra dialog med patientföreningar och patientföreträdare, säger Gerd Lärfars.
Texten uppdaterades den 9 februari genom att felaktiga siffror om återbäringen ströks.
