Det visar en retrospektiv kohortstudie på närmare 800 000 barn som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics. I studien har forskarna gått igenom journaler tillhörande barn födda i USA mellan 2001 och 2013. Dataanalysen genomfördes mellan april 2015 och januari 2018.
Forskarna undersökte förskrivningar av tre typer av läkemedel: histamin-2-receptorantagonister, protonpumpshämmare och antibiotika. De två första läkemedelstyperna ges för att behandla magsaftsreflux (gastroesofagal reflux) hos barn, och även som magsårsmedicin hos vuxna.
Effektmåtten var allergisk sjukdom, bland annat matallergi, anafylaxi, astma, atopiska eksem, urtikaria eller läkemedelsallergi. Uppföljningstiden var i medianvärde 4,6 år. Det visade sig att 7,6 procent av barnen hade förskrivits en histamin-2-receptorantagonist under sitt första halvår i livet. 1,7 procent hade fått protonpumpshämmare och 16,6 procent hade förskrivits antibiotika.
Forskarna såg tydliga samband mellan förskrivning av läkemedlen och förekomsten av allergier. De barn som hade fått läkemedel mot reflux hade en högre förekomst av diagnostiserad allergi, i synnerhet matallergi där förekomsten var mer än fördubblad. Risken att utveckla en anafylaktisk reaktion eller pollenallergi var omkring 50 procent högre hos barnen som fått magsårsmedicin. Barn som fått antibiotika hade 50 procents större sannolikhet att utveckla astma eller pollenallergi.
Resultatet går i linje med annan forskning som tyder på att läkemedel som påverkar tarmflorans mikrobiom under de första månaderna i livet kan öka risken för allergisk sjukdom, skriver forskarna i artikeln. Medan den typen av risker har varit kända för antibiotika, har protonpumpshämmare och histamin-2-receptorantagonister ansetts vara oproblematiska och förskrivs ofta till barn under ett år.
För många barn som lätt kräks är dock gastroesofagal reflux ingen sjukdom utan en normal fas i utvecklingen, skriver forskarna. En systematisk genomgång av litteraturen har funnit lite evidens för effekten av histamin-2-receptorantagonister och protonpumpshämmare hos spädbarn. Dessa läkemedel bör därför, på samma sätt som antibiotika, förskrivas med stor försiktighet för små barn och endast när den kliniska nyttan är tydlig. Ytterligare studier behövs för att bekräfta kausaliteten och förstå mekanismerna bakom utvecklingen av allergiska sjukdomar, skriver forskarna.
