Medicinjournalisten Anna Bäsén är ny medarbetare på Läkemedelsvärlden. Hon började sin yrkesbana som undersköterska, utbildade sig till journalist och har arbetat med medicinjournalistik på Dagens medicin och senast på Expressen i sammanlagt 24 år.
Anna Bäsén har dessutom skrivit flera böcker och är också känd för sin grävande journalistik och sina wallraffande reportage, bland annat inom vården. Hon har vunnit ett flertal priser för sina journalistiska insatser och även varit nominerad till utmärkelsen Guldspaden. På Läkemedelsvärlden efterträder hon Marie Ericsson som gått till ett nytt jobb inom Region Stockholm.
Vi bad Anna svara på fem snabba frågor:
Varför Läkemedelsvärlden?
– Läkemedelsvärlden är en publikation med en lång och stolt historia. Det evidensbaserade perspektivet och den journalistiska integriteten är en självklarhet här, något jag uppskattar oerhört. Det är också en liten och snabbfotad redaktion som med begränsade resurser gör ett oerhört imponerande nyhetsarbete.
– Dessutom har jag en klockarkärlek till apotek. Min storasyster arbetar på apotek och det var alltid högtidligt när jag fick hänga med henne på jobbet, som anrika apoteket Korpen i Gamla Stan i Stockholm.
Vad driver dig?
– Passion. Att skriva om läkemedel och hälsa är ju det roligaste jag vet. Ämnet i sig handlar om liv och död, hopp och förtvivlan, bakslag och genombrott. Det är ämnen som inte behöver hårdvinklas eller skruvas till. De har en egen inneboende dramatik och berör oss alla, både som individer och samhälle. Ofta klagas det på att journalister bara skriver om elände, men när det gäller medicinsk forskning om läkemedel är det oftast tvärtom, med många framgångshistorier.
Du kommer från en kvällstidning, kan du verkligen skriva seriöst och stringent för Läkemedelsvärldens läsare?
– Det hoppas jag. Det finns en hel del fördomar om kvällstidningar, särskilt hos dem som inte läser dem. Jag har ett brett kontaktnät och gott renommé i forskarvärlden efter alla dessa år. Det ska vara rätt i tidningen.
– Och jag har alltid arbetat på samma sätt, vare sig jag jobbat på Dagens Medicin eller på Expressen. Jag vill berätta om det som berör människor på djupet – deras hälsa. Jag brukar tänka att jag skriver för min mamma, som har gått bort. Hon var intresserad av läkemedelsforskning men inte specialkunnig. Min uppgift är egentligen bara att översätta forskningska så att det blir begripligt för läsare som min mamma, en intresserad allmänhet.
Vad kan du tillföra?
– Jag har arbetat som wallraffande och grävande medicinreporter i många år och hoppas att kunna fortsätta med det, varvat med det snabba nyhetsarbetet. Det finns otroligt mycket jag vill granska och jag tar tacksamt emot alla tips! Självklart får man tipsa anonymt och har meddelarskydd. Sen finns möjligheten att göra många olika saker här, jag hoppas på att få hjälpa till med lite av varje.
Vad tror du blir svårast?
– Jag har enorm respekt för all historia och kompetens som finns här i Apotekarsocietetens hus. Det kommer att ta tid att lära mig att skriva på ”Läkemedelsvärldensvis”. Dessutom är jag imponerad av Läkemedelsakademin som Apotekarsocieteten driver. Jag är ödmjuk inför all kunskap jag saknar. När jag ser det spännande på utbildningsutbudet känns det som om att jag vill gå nästan allt.