Ångestsymtom minskade vid fysisk träning

Ångestsymtom minskade vid fysisk träning

Både måttlig och intensiv fysisk träning är en effektiv behandling mot ångest, visar en studie från Göteborg.

11 nov 2021, kl 08:00
0

Annons
Malin Henriksson

Malin Henriksson. Foto: Johan Wingborg.

Att fysisk träning förbättrar symptomen vid depression har kunnat ses i många tidigare studier. Men nu visar forskare vid Göteborgs universitet att träning även kan vara en effektiv behandling mot ångest. I studien, som har publicerats i Journal of affective disorder, sågs att både måttlig och mer intensiv fysisk träning dämpade symptomen, även vid långvarig eller kronisk ångestsjukdom.

– Effekten av fysisk träning på ångestsymtom i vår studie visade sig vara oberoende av eventuell depression hos patienterna. En hypotes är att träningen har en neurokemisk effekt på hjärnan, nervceller kan nybildas och “repareras” till exempel via tillväxthormonet  IGF-1, insulin-like growth factor 1, som i tidigare studier på möss har visat sig minska symtom på ångest, säger Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av författarna till studien, till Läkemedelsvärlden.

Tränade tre gånger i veckan

I studien ingick 286 patienter mellan 18 och 65 år inom primärvården i Göteborg och norra Halland. Alla var diagnostiserade med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom eller hade en blandning av ångest och depression. Svårighetsgraden av symptomen hade värderats via självskattningsformulären Beck anxiety inventory och Montgomery Åsberg depression rating scale. Medelåldern bland deltagarna var 39 år och 70 procent av dem var kvinnor.

Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i tre grupper. Två grupper tilldelades ett gruppträningsprogram med antingen en måttlig eller en mer intensiv fysisk träning. Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som vid ett tillfälle fick allmänna råd om träning av en fysioterapeut, men som inte tränade någonting under studien.

Båda träningsgrupperna fick under tolv veckor genomföra en timme långa gruppträningspass som innehöll både konditions- och styrketräning tre gånger i veckan. Träningen bestod, efter uppvärmning, av cirkelträning vid tolv stationer följt av nedvarvning och stretchning.

Gick från hög ångest till mild

Resultatet av studien visade en påtaglig förbättring av ångestsymtomen för patienterna. Detta gällde även de med kroniska tillstånd, och de som led av svår ångest.

– Innan studien hade de flesta deltagarna en hög ångest enligt skattningsformulären. Nästan alla deltagare gick från hög ångest innan till mild ångest efter träningsprogrammet, säger Malin Henriksson, som också är specialistläkare i allmänmedicin inom Region Halland.

Den grupp som tränade på måttlig nivå skulle uppnå 60 procent av maxpuls medan gruppen som tränade mer intensivt skulle uppnå 75 procent. Studien visade en statistisk trend att de som tränade mer intensivt mådde lite bättre.

– Båda träningsformerna gav dock en väldigt bra effekt. Resultaten visade en nästan en fyra gånger ökad chans till förbättring vid måttlig träning jämfört med kontrollgruppen. Det betyder att man inte måste träna högintensivt för att uppnå förbättring och att man med enkla medel kan hjälpa dessa patienter, säger Malin Henriksson.

Men kan inte de positiva resultaten handla om att man träffas i grupp och får mer social kontakt?

– Det är också en hypotes vi har att det sociala sammanhanget kan spela en roll i detta, att man tränar i grupp och att en fysioterapeut finns med som stöttning hela tiden. Vi tror också att kontinuiteten, att man träffades regelbundet på fasta tider under så pass lång tid som tolv veckor kan vara en del av förklaringen.

Komplement till standardbehandling

I dag är standardbehandlingarna mot ångest kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykofarmaka. En del patienter med ångest svarar dock inte på de medicinska behandlingarna, och det är också vanligt med biverkningar av läkemedlen. Dessutom kan väntetiderna till KBT försämra prognosen.

– Det går inte att säga att träning skulle kunna ersätta standardbehandlingarna mot ångest, men jag tror att den skulle kunna vara ett bra komplement, säger Malin Henriksson.

Hon tror att det skulle vara möjligt att ordna detta inom vården.

– Vi skulle gärna se att det implementeras i primärvården där de flesta söker vård för sin ångest. Vi tror att man med ganska enkla medel, tillsammans med rehabpersonal och bra lokaler, kan möjliggöra träning som en kompletterande behandling framöver.