Barnläkaren och riksdagsledamoten (C) Anders W Jonsson har på regeringens uppdrag utvärderat hur det gick när Sverige under pandemin genomförde massvaccinering mot covid-19.
I dag lämnade han över sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed (KD). I samband med detta höll de en gemensam pressträff.
Anders W Jonsson ser positiv helhet
Det var en överlag mycket positiv utredare som redovisade utredningens slutsatser och förslag.
– Helhetsintrycket är att det här har gått bra, sa han och berömde regionerna för att de inledningsvis på kort tid lyckades öka vaccinationskapaciteten.
Han gav även eloger till E-hälsomyndigheten som snabbt lyckades ordna covid-bevisen “på ett väldigt kreativt sätt” och till Läkemedelsverket för effektiv säkerhetsövervakning av de nya vaccinerna.
Låg vaccintäckning i vissa riskgrupper
Men utredningen innehåller också kritik. Anders W Jonsson lyfte särskilt fram att vissa av de prioriterade riskgrupperna inte blev vaccinerade i alls samma utsträckning som befolkningen i genomsnitt.
– Även om vaccinationstäckningen överlag var god så kom vissa prioriterade riskgrupper inte väl ut. Jag tänker bland annat på personer med psykiska sjukdomar och personer med nedsatt kognitiv förmåga.
Oklar ansvarsfördelning
Anders W Jonsson anser att orsaken till den låga vaccintäckningen i vissa riskgrupper finns att hämta i ansvarsfrågor.
– För många av de medicinska riskgrupperna fanns det en utpekad ansvarig som skulle se till att individen blev erbjuden vaccin. Det var i regel den behandlande läkaren. Men för bland annat psykiskt sjuka och kognitivt nedsatta personer fanns det ingen som på motsvarande sätt hade detta ansvar.
– Dessutom saknade Folkhälsomyndigheten ett system för att löpande följa upp hur det gick med vaccineringen i riskgrupperna.
Kritiserar uppföljning
Utredningen diskuterar också de problem att nå ut med vaccinet till socioekonomiskt utsatta grupper som många och även Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.
Även här pekar utredningen på bristande uppföljning och utvärdering.
– Det gjordes mängder av olika insatser runt om i regionerna för att nå socioekonomiskt utsatta grupper. Det var tusen blommor som blommade. Men det saknades ett system för att utvärdera vilka metoder som fungerade och ej.
Föreslår nya uppdrag och lagändringar
Ett av utredningens förslag är därför att Folkhälsomyndigheten ska få uppdraget att göra en förstudie om hur man kan förbättra uppföljningen av vaccinationstäckningen vid en pandemi.
Några andra förslag är att
- ge Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda sig för att vid en pandemi snabbt kunna få fram fler personer i vården som får ordinera pandemivaccin.
- se över om patientlagens regler om rätten att själv välja mellan flera likvärdiga behandlingar ska gälla även vacciner vid en pandemi. Denna rätt att välja skapade enligt utredningen en del oreda under vaccinationsinsatsen eftersom det fanns fler godkända vacciner, men inte alltid tillgängliga samtidigt på samma plats.
- se över läkemedelsförsäkringen som i dag inte täcker så kallade serieskador där väldigt många personer får skador av ett läkemedel. Under covid-19-pandemin gick staten in och garanterade samma skydd som försäkringen normalt ger för alla som tog covid-19-vaccinerna. Utredningen vill dock se ett mer permanent regelverk kring detta.
