De är nio personer tillsatta av landets alla landstingsdirektörer och de har egentligen bara en uppgift: Att se till att landstingen förhåller sig på ungefär samma sätt till nya läkemedel. Namnet är NLT-gruppen, där NLT är en förkortning av nya läkemedelsterapier. De har legat i startgroparna ett bra tag, men nu börjar de komma igång.
– Vi tittar på nya läkemedel som är på väg ut på marknaden. Om vi ser att de kan komma att få en stor påverkan på vården, antingen som budgetvältare eller för att de leder till att vården kommer behöva ändra sin struktur, då utvärderar vi dem och kommer med en rekommendation till landstingen om hur de kan förhålla sig till det läkemedlet.
Men ett läkemedel är först godkänt av Läkemedelsverket, sen fattas subventionsbeslut av TLV och sen finns läkemedelskommittéerna för att göra rekommendationslistor i landstingen. Behövs ni också?
– Vi analyserar läkemedlen utifrån köparens perspektiv. Köparen måste inte alltid köpa det som säljaren vill sälja. Även om läkemedelföretagen vill lansera ett nytt preparat jättehårt, är det inte säkert att vi som köpare vill lansera det lika hårt ut i vården. Rent hypotetiskt vill vi kanske ta det lugnare. Och även om TLV säger ja så finns det fortfarande frågor kvar kring hur snabbt ett läkemedel ska börja användas och på vilka patienter.
– Ta till exempel Lucentis som nu får en utökad indikation och får användas för att behandla patienter med diabetesretinopati. Där kan vi till exempel skicka signaler till landstingen att det inom kort kommer bli betydligt fler patienter som kan bli aktuella för den här behandlingen. Om landstingen inte tänker till innan så kommer alla ögonkliniker att drabbas av rejäla kostnadsökningar. I just det här fallet är det viktigt att tänka på att det nog också kommer att påverka vårdens struktur eftersom det är en injektion som måste ges under ögonoperation. Det handlar alltså om mycket mer än att läkemedlet fungerar eller är kostnads-effektivt, det handlar om hur man ska introducera behandlingen i vården så att det blir lika i hela landet.
Anders Hallberg är noga med att poängtera att NLT-gruppen bara kommer att ge rekommendationer. Landstingen är fria att göra som de vill.
– Vi kommer aldrig överpröva myndigheternas beslut. Men vi kommer att ha synpunkter på hur läkemedlen ska användas i början. Vi kan till exempel föreslå att ett läkemedel bara ska förskrivas av specialister det första året.
Hittills har NLT-gruppen lämnat ifrån sig två rekommendationer. Den första om hur landstingen bör förhålla sig till Kuvan och det andra om hur de ska hantera frågan om ikappvaccinering med hpv-vaccin av unga flickor. Nu försöker de bland annat reda i den lätt laddade frågan om hur sjukvården ska hantera de nya antikoagulantia som är på väg ut på marknaden.
– De nya antikoagulantia är ett unikt fall där prelanseringen är enorm och den strukturella påverkan på vården kan bli stor. Där vill vi signalera exempelvis att landstingen bör ta det lite lugnt och se till att den kompetens man har på sina waranmottagningar behålls. Vi vet också att Socialstyrelsen håller på att se över sina hjärtriktlinjer och att de nya antikoagulantia kommer att ingå, och där kommer mer detaljerade rekommendationer.
Hur väljer ni vilka läkemedel som ni ska ge rekommendationer om?
– Vi har hjälp av en organisation för horizon scanning som byggts upp mellan de fyra länen i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland.
– De kommer att ge oss ungefär 20 tidiga bedömningsrapporter per år där de samlat all tillgänglig information om stora läkemedelsnyheter som är på gång. Utifrån dem ser vi vilka som kommer bli extra svåra för landstingen. Det kommer kanske handla om fem till tio läkemedel per år som vi tycker det är motiverat att skriva en rekommendation om. Tanken är att de här rekommendationerna ska komma strax efter godkännandet. Kommer det mycket senare än så är det för sent, då har användandet redan hunnit bli olika i olika landsting.
Det görs ibland jämförelser mellan länder hur snabbt nya läkemedel börjar användas i vården. Var tycker du Sverige ska placera sig i en sådan lista?
– Standardsvaret är att vi ska vara de sista bland de första. Men jag har egentligen ingen åsikt om takten, andra får bestämma det. Det vi ska se till är att det blir ett ordnat införande. Att man börjar med ett försiktigt användande och följer upp resultaten noga innan man börjar använda det i bredare patientgrupper.
Vad säger du till dem som tycker att det här bara är dubbelarbete och ytterligare en stoppkloss för nya läkemedel att nå marknaden?
– Vi kommer inte vara en stoppkloss, det kan lika mycket handla om att vi gör landstingen uppmärksamma på att det finns nya läkemedel som bör användas. När det gäller dubbelarbetet så kan man bara hävda det om man tycker att läkemedel redan förskrivs rättvist i hela landet. Och det finns det ingen som kan hävda idag.